AlternativmedicinPolitik & SamhällePseudovetenskapSkepticismVetenskap

Möglig argumentation mot mögel som mat

Häromdagen dök en artikel upp i mitt facebookflöde, med den lätt provokativa rubriken ”You Are Eating Fermented Mold – Popular Vegetarian Meat Company Hit with False Advertising Lawsuit”. Några av mina mer köttorienterade vänner delade glatt artikeln, som hävdar att det vegetariska fuskköttet Quorn består av mögelsvamp, och att det ger upphov till allergiska reaktioner som kan vara besvärande eller i förekommande fall livshotande.

Kanske är det bäst att spela med öppna kort: jag är vegan, och vill helst att hela världen också ska vara det. Min egen confirmaiton bias gör mig därför benägen att avfärda den här artikeln som felaktig eller irrelevant. Det krävs inte heller så mycket källkritik för att väcka en del frågetecken: hemsidan som har publicerat artikeln heter ”AltHealthWorks” och handlar om holistisk medicin och nutrition. Den drivs av Nick Meyer, en journalist som så vitt jag kan se saknar vetenskaplig utbildning, men som har skrivit en rad självhjälpsböcker, till exempel den oumbärliga ”From Three a Day to Zero in Three Years: How I Dropped Diet Pop”. Syftet med AltHealthWorks förefaller vara att främja ”holistisk” nutrition och hälsa baserad på anekdotisk bevisföring. Och sälja böcker om hur man slutar dricka lightläsk.

Men även en trasig klocka går rätt två gånger om dagen, som jag brukar säga när jag glömmer att det får mig att låta hundra år gammal, och det är ju när det gäller ens hjärtefrågor som det är som viktigast att vara skeptisk. Därför tittade jag närmare på vad artikeln påstår.

Artikeln rapporterar om en stämningsansökan där käranden Kimberly Birbower stämmer Quorn för vilseledande marknadsföring. Den springande punkten är att Quorn marknadsför sina produkter som ”mycoprotein” och ”of the fungi family”. (På sin svenska sida använder Quorn termerna ”svampprotein” och ”mykoprotein”.) Käranden hävdar att detta är vilseledande, i synnerhet då man även nämner ”mushrooms, truffles and morels” på förpackningarna, alltså (löst översatt) ”champinjoner, tryfflar och murklor”. Käranden menar att det är vilseledande, eftersom den typ av svampprotein som används är en mögelsvamp, fusarium venenatum, men ordet mögel (”mold”) inte används i marknadsföringen.

För egen del ser jag inte varför mögel i Quorn skulle vara mer upprörande än mögel i dessertost, jästsvamp i öl eller bakteriekultur i yoghurt. Mögel i allmänhet, inklusive fusarium venenatum är otvivelaktigt en sorts svamp, precis som de mer klassiska matsvampar man valt att lista på förpackningarna, så så värst vilseledande tycker jag inte heller att det är. Man väljer ju som regel ett smickrande sätt att beskriva produkten man försöker sälja. ”Komjölk” låter till exempel bättre än ”körtelsekret”.

Frågan är då varför det skulle vara så viktigt för konsumenterna att veta att det är just mögelsvamp man äter. Käranden (och AltHealthWorks) menar att det är mycket vanligt med överkänslighetsreaktioner mot Quorn, och tycks egentligen vara mer intresserade av att förbjuda det helt och hållet än att få tydligare förpackningsinformation. Artikeln länkar till the Center For Science In the Public Interest (CSPI) som har samlat vetenskapliga artiklar för att bevisa att Quorn är farligt. Efter att ha tittat igenom artiklarna är jag måttligt imponerad. Man visar t.ex. på en studie Quorn själva utförde 1977 där dubbelt så många av deltagarna som åt quorn upplevde illamående, kräkningar eller buksmärtor jämfört med kontrollgruppen. Resultatet är emellertid inte statistiskt signifikant, utan ger ett så kallat p-värde på 0,18. Inom medicinsk vetenskap brukar man kräva p-värden under 0,05 för att allvarligt överväga ett faktiskt samband. P = 0,18 innebär att sannolikheten för att få detta resultat (dubbelt så många sjuka i Quorn-gruppen) av en ren slump är knappt 1/5. (Sannolikheten för att quorn faktiskt orsakade besvären kan vara avsevärt högre eller lägre än så beroende på andra faktorer – jag planerar ett inlägg om p-värden längre fram.) Viktigast med den här artikeln är ändå att det inte verkar ha rapporterats några allvarliga biverkningar. Att en produkt möjligen, kanske, eventuellt skulle kunna orsaka illamående eller dålig mage tycker jag inte är så skräckinjagande. Det verkar ju till exempel inte hindra folk från att äta hos den populära amerikanska snabbmatskedjan Chipotle. (Se t.ex. chipotle asshole, chipotle bomb, chipotle castle, chipotle cha-chas, m.fl.)

Bland artiklarna som ska ”bevisa” Quorns farlighet utmärker sig också Udall et al. (Am J Clin Nutr. 1984;40:285-292) som inte kunde visa på några allergiska reaktioner hos de 100 collegestudenter som åt Quorn i trettio dagar, men där en av författarna i sann foliehattanda är övertygad om att produkten de testade inte var samma som säljs i affärerna. (Man kan tycka att ett bra sätt att slippa misstänka en sådan konspiration vore att… typ köpa produkterna man testar i vanliga affärer.)

CSPI listar också ett par fallstudier på enstaka patienter som fått mer eller mindre allvarliga allergiska reaktioner där quorn misstänkts vara orsaken, och flera brev till vetenskapliga tidskrifter (inklusive några som de själva skrivit). Dessa publikationer har ungefär samma vetenskapliga bevisvärde som en debattartikel – de tillför inte någon ny information, utan är bara tyckande. Den artikel de valt att märka ut som viktigast är Hoff et al. (J Allergy Clin Immunol.2003 May;111(5):1106-1110) – en studie som länkar Quorns mykoprotein till en astmatisk reaktion hos en enskild individ. Den talar också för att allergi mot andra mögelsorter kan orsaka allergi mot quorn.

Sammantaget finns det anledning att misstänka att enstaka individer kan vara allergiska mot Quorn. Detsamma går att säga om i princip alla proteiner som existerar. Om vi nu ska förbjuda saker som kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner verkar det bättre att ge sig efter jordnötter (men gör inte det, jag är en sucker för massaman curry!). Möjligen finns det också skäl att misstänka att den som är allergisk mot andra sorters mögel har en ökad risk för att reagera dåligt på quorn. (Så okay, det kanske finns en poäng i att nämna mögel på förpackningarna. Kanske.) Däremot verkar det inte vara någonstans i närheten av så vanligt som CSPI vill få det att låta som. Brittiska livsmedelsverket har utfört flera stora studier avseende Quorns säkerhet, och konstaterar att risken för att en person ska vara allergisk är i storleksordningen en på 100 000 – 200 000. Som jämförelse uppger man att ca en på 300 personer är allergisk mot soja. (Och det får ni inte heller förbjuda, för då sabbar ni inte bara massaman för mig, utan typ 70 % av mitt proteinintag. Fytoöstrogener? Den diskussionen tar vi en annan gång.)

Torra siffror och statistik som de jag har räknat upp bleknar lätt när man läser om enskilda gripande människoöden. Artikeln på AltMedWorks tar upp en stämning från 2015, där föräldrarna till en elvaåring som tragiskt dog av ett astmaanfall, stämmer Quorn eftersom de anser att deras produkt orsakat anfallet. Deras stämningsansökan glömmer dock att nämna en del avgörande information, som att pojken i fråga hade svår astma som flera gånger krävt sjukhusvård, och att föräldrarna sedan en månad innan dödsfallet valt att sluta ge honom hans astmaläkemedel, till förmån för att behandla honom med en ”ekologisk diet”.

Ridå.

 

/Deathmods

Previous post

Skeptiska snabbisar special: om gravitationsvågor

Next post

Hail to the Queen - intervju med Simone Giertz

skepchickse

skepchickse

Skepchick.se:s adminkonto. Används för gästinlägg och skeptiska snabbisar.

No Comment

Leave a reply