Politik & SamhälleSkepticism

Till dig som vill att andra ska “göra något”

Hej!
Det här inlägger riktar sig till dig som är trött på debatter om vad du kallar icke-frågor. Du som tex tycker att svenska/västerländska feminister är gnälliga. Du fattar inte hur man kan bli upprörd över att ett bakverk kallas n****bollar, du tycker att färgen på plåster är en icke-fråga och “hen” betyder ju faktiskt höna på engelska.. Ja, överlag så borde faktiskt människor gnälla mindre.
Det bara brinner i dig av längtan att hoppa in i debatten och skriva ett inlägg om hur dina meningsmotståndare istället borde bry sig om människor som halshuggs i Iran, om IS framfart i Syrien, om kvinnor som könsstympas eller inte får utbilda sig eller stenas på grund av otrohet med mera. Givetvis är det din fulla rätt att göra det.
Men innan du gör det skulle jag vilja be att du gör följande:
 Om det rör sig om en särskild/enskild fråga: Läs/lyssna/titta igenom det som retade dig igen och (om möjligt kolla andra källor)
Vi människor drabbas lätt av konfirmeringsbias, det vill säga vi blir selektivt uppmärksammas på sådant som förstärker det vi redan tror på. Det leder ibland till att man debatterar utifrån hur man tror att saker är istället för hur de faktiskt är. Vilket lätt blir fel.
Med andra ord försök vara noggrann med att förstå vad som faktiskt sagts/vad som har hänt, inte bara vad du tror har sagts/har hänt.
Saker att fundera över: Har du förstått situationen rätt? Har ordet t ex ordet kränkt faktiskt använts? Eller rastistiskt/sexistiskt? Eller några väldigt värdeladdade ord för den delen? Har någon sagt att just denna fråga är det viktigaste som finns eller förnekat att det finns viktigare frågor? Eller sa personen i fråga mer något i stil med att ” det här är ett litet problem bland många”.
(I det radioinslag som gångna veckans plåsterdiskussion kom att handla om sades det aldrig att plåster var rasistiskt, och det betonades att detta var ett litet problem. Men trots det satt människor resten av veckan och diskuterade som att någon sagt att färgen på plåster var något kränkande och ett jätteproblem. Något som lätt hade kunnat undvikas om man faktiskt lyssnat på vad som sades)
Ibland behövs också en extra faktakoll.
Granska dig själv!
Du tycker att dina meningsmotståndare ägnar sig åt småsaker. Men är det inte en småsak att blir uprörd över att andra ägnar sig åt småsak? Och om inte, visst har det hänt att du också blivit arg/irriterad över något som inte är så farliga på det globala planet? Som att favoritlaget förlorade senaste fotbollsmatchen. En groda hoppade ur en svensk politikers mun. En feminist skrev på twitter att hon hatade män. Rejält trist alla tre, men ärligt talat -hur hemska är dom egentligen jämfört med att brännas till döds av terrorister?
Försök minnas hur du själv kände dig i de situationer du stört dig på småsaker, och tänk att den människa du stör dig på antagligen känner likadant nu.
Vad har du själv gjort?
Det är lätt att vara generös med andras tid och engagemang. Men fundera lite över vad du själv gjort för människor som drabbas av religiöst förtryck, våld och tortyr? Kunde du ha gjort mer? Finns det någon anledning till att du inte gjort det? Kan den anledningen vara samma förklaring till hur din meningsmotståndare prioriterar?
Och kan du göra mer i framtiden?

think
Är det relevant användande av tid att tala om vad andra borde göra?
Med svaren på ovanståen i åtanke, fundera över om det är relevant att lägga ned tid på att tala om för din meningsmotståndare hur den ska prioritera?
Kanske du själv skulle skriva ett inlägg om könsstympning, religiöst förtryck, alla rätt till utbildning, vikten av demokrati och yttrandefrihet med mera istället? På så vis så skulle du ju faktiskt kunna göra någon nytta, och du slipper dessutom använda dig av ett argumentationsfel. Som bonus skulle du framstå som bättre än din meningsmotståndare!
Sist men inte minst vill jag skicka med dig detta: Är det så att situationer där du vill få tyst på en besvärlig meningsmotståndare är enda gången du intresserar dig för människor som lider under reellt förtryck? Sluta omedelbart med det, i sådana fall! Det är en sak att ägna sig åt sin hjärtefråga med konsekvensen att andra frågor inte får samma uppmärksamhet, en annan sak att utnyttja människors utsatthet för sina egna syften; tysta och relativisera.
Ps. Det här är inte lätt, jag vet. Man behöver troligen inte gräva länge för att se exempel på när jag själv argumenterar på liknande sätt. Känn er fria att säga ifrån när jag gör det, t ex genom att hänvisa mig hit 🙂
Previous post

Skeptiska snabbisar 14/8

Next post

Skeptiska snabbisar 20/8

Christine

Christine

Molekylärbiolog och doktor i medicinsk vetenskap. Vetenskapsbejakare snarare än skeptiker. Återfinns periodvis också på gensvar.wordpress.com @tankeexperiment på twitter.

No Comment

Leave a reply