AlternativmedicinPseudovetenskapPsykologiSkepticism

Monstret i mörkret: om vinterdepressioner

Att bli ledsen när sommaren tar slut är inte ett dugg konstigt. Inte heller att förbanna kylan och mörkret medan man står på en överfull perrong och väntar på tåget som är ohyggligt sent (igen) för att det snöade lite under natten (igen). Trots att många kan enas om att den svenska vintern är för lång och jobbig brukar det ändå finnas en vis mysfaktor i hur man förhåller sig till hösten och vintern. Man kan se ljuspunkterna. Och visst har hösten fina färger och adventsfika är rätt mysigt. Problemet är att för den som lider av årstidsbunden depression innebär inte hösten en möjlighet att ta på sig mysiga tröjor och ”krypa upp i fåtöljen med en kopp te och en god bok”. Vintern är inte ett tillfälle att tända ljus och göra varm choklad och äta för många lussekatter. Hösten blir skrämmande och vintern, i värsta fall, förlamande.

Termen Seasonal Affective Disorder (SAD) myntades på 1980-talet av den amerikanske psykiatrikern Norman E. Rosenthal. Årstidsbunden depression finns dock inte som egen diagnos i DSM-V, utan räknas som en variant av återkommande depression.

Den rådande teorin är att årstidsberoende depression beror på att det uppstår en störning i kroppens naturliga dygnsrytm när det blir mörkare ute. När ljus träffar näthinnan hämmas frisättningen av melatonin, som är ett hormon som anses reglera dygnscykeln. I en normal cykel är produktionen av melatonin högst mellan 2 och 4 på natten. Förändrade ljusförhållanden stör den cykeln och ger en störd dygnsrytm, som i sin tur anses kunna leda till depressiva symptom. Man blir trött, håglös och sover för mycket. Man kan inte koncentrera sig ordentligt och får svårt att fullfölja saker man påbörjat. Man får svårt att glädjas åt saker, man drar sig undan från omvärlden.

Förutom KBT och farmakologisk behandling är en populär behandlingsmetod ljusterapi i olika former, t.ex. genom en ljusterapilampa i hemmet eller ljusterapirum på en vårdmottagning. Effekten är omtvistad och rådande konsensus är ett rungande ”kanske”, men för ljusterapi finns det en rimlig verkningsmekanism (och praktiskt taget inga biverkningar), till skillnad från många andra behandlingar. Där det finns problem kommer det också finnas kvacksalveri. Några exempel:

Ljushörlurar – tanken är att ljus via hörselgången ska tränga in i huvudet och funka som vanlig ljusterapi. Företaget som marknadsför lurarna hävdar förstås att de är fullständigt vetenskapliga, men inte ens deras egna (opublicerade) studie på behandling av årstidsbunden depression visade på några resultat utöver placebo. Det har bara publicerats en enda studie som är placebokontrollerad och peer-reviewed, och den visar inte på någon effekt alls.

Jordning – Förespråkare hävdar att vi genom att använda skor med gummisulor hindrar ”de fria elektronerna från jorden” och därmed oss från att motta ”jordens energi”. Det är det som gör oss sjuka. Så om vi alla går barfota i snön, så…

Zonterapi – Behandlingen är att en zonterapeut trycker på olika punkter på dina fötter. Dessa punkter motsvarar andra kroppsdelar eftersom de (med mycket god vilja, antar jag) liknar dem i form. T.ex. är stortån huvudet och hälen rumpan. Det är bisarrt, men ganska populärt. Och helt verkningslöst.

Om du mår dåligt, sök hjälp på en riktig vårdmottagning. Det finns hjälp att få.

Ta hand om er.

Kramar i vintermörkret

/homelessclubkid

Previous post

Skeptiska snabbisar 9/12

Next post

Skeptiska snabbisar 17/12

homelessclubkid

homelessclubkid

Homelessclubkid is the Captain of Swedish Skepchick. She's also a vegan skeptic who loves cats, books, and cosmology.

No Comment

Leave a reply