Den som söker finner?

Den som söker finner?

Hej skepchick. Ja, jag var en av de nya skribenterna. En av alla de där som hade fått chansen att uttrycka sina känslor inför allt vad äta grus mot förkylning samt Jesus is my homeboy heter. Och jag failade. Någonstans mellan min nystart och den gyllene fortsättningen hände följande:

Jag och min sambo sedan 7 år bestämde att nog får vara nog, vi måste separera. Vi kan inte hålla på såhär, finns ingen som skriver i sin kontaktannons: hej, vill skrikbråka med någon 24/7, hör av dig till inte klok i huvudet. Dock har jag den fantastiska turen att leva med, samt försöka separera med en av världens bästa personer, så det får ta den tid det tar.

Låt gå då. Med sina existentiella frågor. Vem är jag? Vad vill jag? Vad söker jag? Och man är hudlös som en nyförlöst kanelbulle som inte fått stelna till sig. Mottaglig för allehanda skit.
Jag var ute och gick, en av alla tusen långpromenader. I långpromenadens förlovade land, långt ifrån praktiska bekymmer och hjärtesorg är det väldigt lätt och tacksamt att gå och grubbla på framtiden och stundom söka i trädtopparna efter lösningen. Ett av de spår jag frekvent besöker förklarar med en stolpe om vi ska ta höger eller vänster för att gå långt eller kort. Där satt en dag denna lapp:
Jaha, tjena Hans. Ja jag vet inte vad du drog i dig innan du skrev ut det här. Men I want what your having! Tror jag. För samtidigt, om jag översätter det du skriver från “galen” till svenska. Så är väl det du försöker förmedla att man inte ska sträva efter att ha en förmögenhet utan göra det bästa av det man har? Att det inte finns något värde i att bli 200 år om man inte gör någonting av de 30 man börjat med. (Carpe diem, killen, carpe diem hääälelulija)! Ja det är väl ungefär de två budskapen jag kan förstå (med god god vilja) ur din laminerade lilla lapp. Inget av dem behöver jag en gud till, eller andlighet över huvud taget. Sen det här om att det inte är att kunna köpa sjukvård, utan “realiteten i att inte bli sjuk”. Vad… alltså… you lost me at realiteten samt inte och sen bli sjuk. Det där är ju ingenting du kan råda över? Du kan inte skydda dig från virus med tankekraft, inte ens om du har gud på din sida. För att inte tala om psykisk ohälsa. Verkar ju tvärt om vara ett krav att man har ett visst mått av psykisk ohälsa för att ens börja söka nån gud, och hittar man nån så… ja jag vet inte vilken sida realiteten man står på då.
Jag låter kosmos krrrraft strrrråla in i mitt förtvivlade hjärta. Skicka mig regnbågsfärgade enhörningar och sjuarmade gudar, hjälp mig, jag tar vad som helst! Jag är beredd att tillbedja trasan apansson bara han hjälper mig på riktigt. Jag söker likt en toka med på flit dimmiga glasögon, efter lösningar. Till exempel måste jag ha ett boende! Om jag lägger mig i fosterställning och ber tillräckligt hårt rätt ut i ingentinget medan jag biter din laminerade lapp mellan tänderna kanske det bara plötsligt händer. Tjaba, det är gud här, du har tjötat och tjötat nu så varsågod en trea i majorna samt ett stimulerande, fast jobb OCH jag slänger in evig hälsa samt eufori på köpet!
De som funnit gud eller på annat sätt låter en dyrkan av något, eller en blind tro, vara lösningen på sina problem. Jag undrar om de sätter det i samband med rent och skärt önsketänkande? Gud räddade mig från mitt drogmissbruk, då går jag maniskt i kyrkan samt försöker frälsa varenda människa omkring mig som jag finner det minsta förlist. Ja jo… eller så kan man väl bara se det som att du bytte objekt för din slaviska dyrkan. Ditt heroin höll dig fången även på ett fysiskt plan, att tro på en gud, att den skall rädda en och lösa ens problem, det sköts ju all in your head. Men LÅT det vara så då! Kanske ni tänker nu. Det är väl fantastiskt att människor bryter upp från sitt helvete för att finna en påhittad himmel! Och absolut. Ignorance is a bliss and all that. Det är ju inte de jag pekar på, och tänker HA! HA! Din lurade idiot. Utan de som luras. Vad är det om? Hej Hans, det är mig du söker (TYVÄRR). Fast det du försöker få mig att tro på är LÖGN & DIKT och hade ju förvärrat mitt liv ytterligare.
Att frälsa trashankar som går och grinar i motionsspåret. Eller förtappade sorgfåglar som skriker sorgen i sin butelj innan de sen står och galer i kapp i gospelkören. Är det en tillfällighet att människor ofta ur desperation helt plötsligt blir religiösa istället för att bara eliminera sitt problem för att inte direkt tillföra ett nytt?
Jag är ett byte med brutna ben och blottad strupe för den här typen av rovdjur. Kanske ligger jag som en hjälplös bebis i en korg med lapp kring halsen “ta mig” på trappan till en sekt om ett tag ändå. Men jag ska i alla fall försöka lösa mina riktiga problem med riktiga lösningar istället.

 

Värmländska i exil, med förkärlek för att raljera och måla verkligheten i metaforer. Bor i Göteborg, dricker öl och skräpar runt. Börjar nytt liv varje måndag, slutar det tisdag eftermiddag. Feminist ut i fingerspetsarna och levererar stundtals sociala handgranater då åsiktsfrihet och modet att stå för det man tror på ligger varmt om hjärtat. See you in hell. Eller vänta. Det finns ju inget!

5 Comments

  1. Suck! Vad bittert! Som att stå och mocka en hel dag i ett stall fullt med hästskit men bli snuvad på själva hästen. Spiltan är tom, ingen häst är hemma!
     
    Eller Gud som jultomte del III: Hur man får sin önskeklapp med minsta möjliga ansträngning. Men sorry; tomten är ett annat slags väsen än Gud.
     
    Ett centralt begrepp inom religionen kristendom är att tron är en gåva. Den kan man inte ta sig. Det finns absolut ingen automatik mellan gudstro och problemlösning.
     
    Men Milda makter, vad bra du skriver!

    • Vet inte riktigt vad du menar med det här. Men tack för feedback samt komplimang!

    • För en gångs skull håller jag med dig om något, candide: alltså att Mildamakter skriver himla bra. 

  2. [...] ¿Alguien busca para encontrar? (esp) Mild Powers habla sobre tener a dios de tu lado. [...]

  3. Härligt uttryckt Mildamakter! Förstår hur du känner – har själv varit där -ensam och olycklig. Ja, jag tror du sätter fingret på en “mekanism för frälsning” men den biter inte på dig – du är inte någon mjuk kanelbulle utan tvärt om: av det rätta viket! Du kommer gå stärkt ur denna kris! Kämpa på!

Add Comment Register



Leave a Reply