FeminismPolitik & Samhälle

Bokrecension: Lydia Cacho – Maktens slavar

I’m the daughter of a feminist. My mom was French; she was born in France, but she grew up in Mexico. And she has always told us that she was shocked by how willing Mexicans were to negotiate their dignity in exchange for apparent freedom. When I was a teenager, I asked her what she meant by “apparent freedom” and she said, “You are always under somebody if you sell your dignity to them.” When all this happened I realized what she meant. I won’t negotiate my dignity because it has to do with my real freedom—my freedom of speech, my freedom of being a woman, protecting others. I have met hundreds of people that are really amazed at what I’ve done, and they keep telling me—mainly men, which is pretty strange—”Aren’t you afraid of getting killed?” People are so, so afraid.

Så beskriver årets Olof Palme-pristagare sin drivkraft i att ständigt utforska korruption, organiserad brottslighet, trafficking och barnprostitution. Lydia Cacho är en mexikansk feminist, människorättskämpe, journalist och författare, uppmärksammad för sina anklagelser om korruption bland mexikanska politiker och affärsmän. Hon har också grundat organisationen “Centro Integral de Atención a las Mujeres” (CIAM) mot kvinnoförtryck. Hennes senaste bok, reportageboken ”Maktens slavar” (Esclavas del poder), kom ut på svenska 2011 och handlar om global trafficking.

Maktens slavar är en faktabok, ett internationellt reportage som Cacho har sammanställt stundvis med sitt eget liv som insats. Boken överbryggar olika kontinenter och kulturer, från Israel, via Japan till Sydamerika. Den gemensamma nämnaren på denna globala odyssé är kopplingarna mellan den organiserade brottsligheten, narkotika och människohandel.

Cachos journalistiska metoder har en stor spännvidd. Regelrätta intervjuer varvas med i närmaste wallraffande infiltrationer i nunnedok och vänskapande med strippor.  Hon växlar fort mellan att måla upp en tydlig översikt, statistiska siffror och personliga berättelser. Det blir en effektiv berättarteknik, det är omöjligt att distansera sig från det Cacho  beskriver. Stundvis fascinerar enskilda levnadsöden för att i nästa stund få mig vilja blunda för det jag läser, vilja tänka på det jag läst som fiktiv prosa.  Aldrig glömmer Cacho att påminna oss om vem det är som styr handeln av människor, organ och värdighet.  Det är  en skoningslös, metodisk genomgång som hon exponerar läsaren för.

Maktens slavar innehållar många starka porträtt.  Det är småflickorna som sålts som prostituerade till turistindustrin i sydostasien, det är unga kvinnor med artistdrömmar som fallit offer för japanska maffian och det är individer som tvingas prostituera sig ur en skuldfälla hos brottssyndikat. Det är just denna individporträttering varvat med fakta som gör boken mer intressant och gripande än andra böcker jag läst inom området. Individen, oftast offren för människohandeln, porträtteras med ömhet och respekt, utan att beskrivningen för den skull blir sentimental. Individerna känns som siluetter mot den fond av hårdfakta som Cacho målat upp.  Ibland växlar Cacho perspektivet till en iakttagare som stillsamt granskar händelseförloppet.

Boken avslutas med en sammanfattning av Cachos egna åsikter.  Det är här boken börjar kännas passionerad och analyserna landar möjligen något under den högt ställda ribban. Men Cacho argumenterar ihärdigt för sin sak med argument från både tidigare forskning och vittnesmål från offer för människohandel. En sak är hon övertygad om: det sexuella våldet, människohandeln och den organiserade brottsligheten kan inte avlägsnas genom att legalisera prostitutionen.

Maktens slavar är en beskrivning av modern slaveri. Förbud mot slaveri och slavhandel infördes 1948 i FN:s allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna. Cacho påminner oss om att femton miljoner slavar exporterades från Afrika till den amerikanska kontinenten fram till 1800-talet. Hur många slavar det finns i världen idag är osäkert. Det är inte otänkbart att det handlar om många fler. Den moderna slavindustrin, sexindustrin, hushållslavar, organhandel och tvångsäktenskap, beräknas drabba 1,5 miljoner individer per år. Boken är en viktig grundbult i exponeringen av  globaliseringens akilleshälar.

Fotot på författaren Lydia Cacho är lånad från Ottars hemsida.

Den tecknade bilden är från konstnären Aldo Nadezh Hinojosas blogg.

 

Previous post

Att ta fel på gamla felor

Next post

Skeptiska snabbisar 9/2

Amygdala

Amygdala

Melankolisk kalenderbitare men förkärlek svart humor, socialrealism, mustiga rödviner och kyrkogårdar. Drömmer om ett växthus och studier i etnologi, äger blomsterrabatt i innerstad och examen i naturvetenskap.

2 Comments

  1. 8 February, 2012 at 18:58 —

    Bra skrivet, jag blev iaf intresserad av att läsa boken.

    Sista meningen i näst sista stycket verkar ha trasslat till sig lite…

  2. 8 February, 2012 at 22:47 —

    Tack för kommentaren. Den verbala tlltrasslingen är nu förhoppningsvis urtrasslad…

Leave a reply