AlternativmedicinLivsåskådning & ReligionSkepchick-ismSkepticism

Mildamakter vad är detta?

Jag har tidigare skrivit om hur jag inte ens visste om att det fanns en skeptikerrörelse. Eller behov av den. Kan hända jag i så fall hade bilden av nåt surkart som bara nänä, aldrig att det går att (…) och så valfri mystik. Hade inte tänkt längre. Tillhörde snarare skaran som ville säga men käre värld släpp loss, ta inte så allvarligt på det. Låt folk tro! Låt folk va! Tills man sätter sig in i det, pö om pö, och inser att den där tron man vill låta folk ha, sträcker sig från *änglar finns* till idioti och rent skadliga saker. Den är inte bara lite ofarlig käka popcorn till folk som står och yrar om att de har en känsla av att spöket Laban står och stirrar på dem, när de får besök av Caroline Giertz och nåt medium som darrandes står och diktar ihop nån goja för att bekräfta denna känsla. Det är inte bara nån kräm mot vinternariga händer och valerina natt. Det är putta fram gränserna till HIV är ett jävla påfund för att någon ska sälja läkemedel, DOCK fungerar det med healing och lite blommor under kudden så voila! Friskförklarad. Samt all the crazy shit som utförs in the name of religion.

Charlie

Jag har alltid haft väldigt svårt för religion av alla slag. Att ha någonting man ställer in sin kompass efter. Det har väl alla, på sitt sätt. Men så fort det blir en religion med en dyrkan kommer regler och saker att följa. Ett tu tre så gick den filosofiska “tror inte på Gud, tror på nåt” ut på att det där NÅT är en blåmögelost vid namn Charlie som befaller dig att förakta rödhåriga ty den onda motståndskraften till ostherren finns i detta hår. Att du egentligen inte har det minsta emot rödhåriga eller logiskt kan förklara hur det här stämmer, hör inte till saken. Ostens makt är större. Jag menar om någon sätter sig ner med logiken till hands och reflekterar över vad i hela friden det här med religion går ut på kan man ju få skrattbråck för mindre. Nu kanske ni tycker att det jag beskriver snarare är en psykos, men, ja, för mig är gränsen mellan religion och psykos faktiskt hårfin. En icke-kontakt med verkligheten. Ett göra utan att kunna förklara varför.

Min mormor, t.ex. Hon älskade Gud, Jesus och alla de där grabbarna. Jag i min tur älskade mormor och löd blint under “missbruka ej herren din Guds namn” trots att jag egentligen kände att what…the…schmuck? Vad skulle det göra? Skulle ens en gud bry sig om nåt sånt? Bryr sig en gud verkligen om gossen har förhud? Om du visar håret? Om du äter grankottar? VART i hela friden går gränserna för vad man kan få folk att dansa efter för galna melodier ur religionens pipa, egentligen. Otäck tanke, tycker jag. Att diskutera religion är skitsvårt, helig ko i dubbel bemärkelse. Men det är viktigt att göra det. Att som ateist bli anklagad för att vara tom och likgiltig inför livet är ungefär lika magsugande träffande som att påstå att religiösa är motsatsen. Jag har varit ateist i hela mitt liv, och det vet varenda gud i böckerna att jag sökt mig fördärvad på grund av allt annat än just tomhet eller intresse för någonting “djupare” eller “meningsfullt”. Kalla det vad man vill.

Lite hjärtmedicin?

Jag skulle inte tycka om att vara en del av någonting som försökte styra människor till att göra saker som passar mig, eller passar en grupp jag tillhör. Jag ser på skepticism som ett sätt att söka någon slags sanning, en verklighetsbaserad världsbild. Livet blir inte plötsligt tomt och innehållslöst bara för att Labans stirrande blickar i nacken egentligen bara är en känsla, ingenting annat än det. Det blir inte att ta ifrån människor sina upplevelser att anse att det behövs bevis för att den där stenkakan du suger på vid läggdags minsann ska fungera PUNKT. Sure, den fungerar väl för dig, men det betyder verkligen ingenting. Så gå inte runt och påstå det. Det är sånt som slutar med att såna som jag inte förstår förrän efter 20+ år att det inte är min kropp det är fel på, som inte blomstrar och sprudlar för att jag trycker i mig rosenrötter och ginseng och tjotahejtas från herrebanans vet vart. Utan det är helt sonika bara ett jävla eko från en svunnen tid som för längesedan borde vara över. Rötter mot trötthet och depression. Ta vitlök mot förkylningen! Skit i hjärtmedicinen, käka lakrits! Eller inte? Näe, just det.

Jag vill vara en del av att uppmuntra människor att ha två kritiska ögon öppna, att jordnära inte ska betyda att man talar med träd och trummar sig till trans bland tomtar och troll. För det är inte jordnära. Det är bara en hobby. Att vara jordnära är att förstå varför det inte är gud som skapat gräset, utan hur det faktiskt växer, från frö ur jord, och så vidare.

Jag kan meddela att jag spottar tre gånger om en katt korsar vägen. Inte för att jag tror på att någon olycka drabbar mig om jag inte gör det. Utan för det helt enkelt bara är någonting jag lagt mig till med. Så tom, humorlös och stängd är jag…

 

Ostbilden kommer härifrån, lakritsbilden härifrån

Previous post

Lite objektifiering skadar väl ingen?

Next post

Kyäni - pyramidspel och bluff

mildamakter

mildamakter

Värmländska i exil, med förkärlek för att raljera och måla verkligheten i metaforer. Bor i Göteborg, dricker öl och skräpar runt. Börjar nytt liv varje måndag, slutar det tisdag eftermiddag. Feminist ut i fingerspetsarna och levererar stundtals sociala handgranater då åsiktsfrihet och modet att stå för det man tror på ligger varmt om hjärtat. See you in hell. Eller vänta. Det finns ju inget!

4 Comments

  1. Love
    16 January, 2012 at 22:12 —

    Jag har inte mycket till övers för alternativmedicin och sånt, så tolka mig inte som en förespråkare.

    När du skriver att “såna som jag inte förstår förrän efter 20+ år att det inte är min kropp det är fel på” etc, så förstår jag det som att du är arg på/beskyller de här alternativmedicinsmänniskorna(/tomtarna) för att du har blivit lurad att använda saker som inte funkar.

    Är det inte lite väl enkelt att lägga skulden på dem, istället för din egen, som jag tolkar din text, bristande research i hälsofrågor?

    PS. Jag har inget emot skepticism heller, frågan är ställd utifrån din text.

    • 17 January, 2012 at 08:59 —

      Hmm. Jag upplever det inte som att mildamakter skyller på dem.

      Men rent generellt så tycker jag allt att företagen får ta ansvar för ifall deras produkter inte fungerar som de själva säger. Givetvis hade det varit grymt om alla hade kunnat gå in på pubmed och läsa studier innan de använde läkemedel, kosttillskott eller homoepatika (etc etc etc), men det kommer aldrig ske. Och jag tycker inte det ska behöva vara så heller.

    • 17 January, 2012 at 18:28 —

      På ett sätt kan man väl säga att jag beskyller alternativmedicinlovers och företag som säljer det för att ljuga och luras. Men jag beskyller ju ingen för mitt eget oförstånd. Men någonstans måste ju börja och för min del började det inte i apotekshyllan. Om man säger så. Eller när man för femtioelfte gången uppmanas av folk som vanligtvis inte försöker lura en att proppa i sig vitlök och cvitamin för att hålla förkylningarna borta. Skepticism kommer liksom inte naturligt för alla. Om jag blir lurad så är det ju givetvis mitt misstag att gå på det, men det är ju inte riktigt att vara naiv och hoppfull som är brottet. Om du förstår hur jag tänker.

      Precis som charmkvark skriver där, det är vad jag menar med “såna som jag” och med den biten i min text vill jag väl bara uppmana folk att sluta slentrianmässigt upprepa saker som om de vore sanningar. Sluta lura puckon som mig!

  2. 17 January, 2012 at 22:40 —

    Tycker att du beskriver bra just VARFÖR sådana som vi tjatar om sånthär. Att det inte handlar om att vi är skitjobbiga KTHare som vill skiva folk på näsan.

Leave a reply