Skepchick-ismSkepticism

Vägen är ingenting, målet är allt

Gästinlägg av mildamakter

Det här att hitta sin plats i skeptikerkretsar… Rätt ofta såhär i livet upplever jag att man ska framstå som så himla upplyst. Äh, kunde jag redan. Visste jag väl. Som om det vore någonting väldigt skamligt att inte ha stor kunskap i vart ämne. Allt från hundavel till aerodynamik ska man fixa att förklara och greppa. Asså, man gick väl högstadiet. Man är väl inte dum i huvudet. Jag undrar just hur många som går runt och nickar säkert instämmande och inombords panikar och skriver mental notering att måste_gå_hem_och_googla. För man förstår egentligen ingenting men vill inte stå där som i ett avsnitt av kids says the darnest things och ställa potentiellt korkade frågor.

Jag lärde mig att vara vaksam och inte köpa allt med hull och hår redan som liten. Min mamma förklarade att såna där reklamblad bara var lur och fusk när mitt barnajag kom och tjöt av lycka; kolla här man FÅR en film helt gratis!! Att jag kanske inte greppade hur och varför de lurades, det är ju en sak. Men det såddes ett frö att inte allting alltid är som det ser ut, eller framställs. Att ha ett kritiskt öga till saker man lockas med, eller utsätts för. Så långt, så gott. Jag har aldrig gått på nån “gå med här få en gratis film sen betala för 200 du inte vill se”-scams. Men nog har jag stått i hälsokosthyllan och famlat bland rosenrötter och fan vet allt på grund av en konstant, plågsam trötthet.

Jag har svårt att tugga mig genom texter där jag måste tråckla fram mellan termer och begrepp jag inte begriper. Jag må hända har ett bildningskomplex och känner mig hånad av texten när jag inte förstår den direkt. Får skamset räcka upp handen här när föreläsaren frågar vilka som först behöver gå hem och ögna genom “förstå vetenskapliga texter for komplett jävla dummies”. Räcker föresten med att någon säger vetenskapliga texter för att jag skzzzzzzzzzzzzzzzz. Ursäkta. För att jag ska förutsätta att näpp, inget för mig, ingen idé. Jag läser se&hör här så länge.

Trots min högaktningsfulla ålder var jag inte ens medveten om någon slags “skeptikerrörelse” eller ens att det fanns något behov av det. Jag var väl så mañana mañana över att låta folk vara som de är, tro på Gud och spöken och vad de helst behagade. Och tänkte i allra högsta grad att fungerar det för dem så varsågod. Tänkte helt sonika inte steget längre än att mina oskyldiga rosenrötter på nåt sätt banar väg för att healing och diverse annan goja KANSKE kan fungera det också. Låt oss testa! Låtom oss vara öppna inför allt. För visst, det är ju fint att man är det, och accepterar varandra som man är, med gott och ont. Men när okunskapen inte bara handlar om okunskap och lite oskyldigt “ej insatt” utan blir en länk i farligheter så anser jag att varenda sätt att sprida kunskap och nyfikenhet att förstå hur det är i en större bild än “det fungerar för mig”, ska välkomnas.

Jag har inga problem att stå här med dumstruten på skallen och säga att jag inte vaggades in i upplysthetens förlovade land genom vetenskapliga texter med källor högt och lågt, att jag direkt söker mig till faktaboksavdelningen på biblioteket eller läser DN från pärm till pärm. Jag är tyvärr inte den typen av människa. Jag attraheras av poesi och sitter på kafe och snurrar på mitt paket Gallouise och väntar på nästa möjlighet att diskutera Majakovskij med mina vänner som är likadana. Fanns alltså ingen direkt inkörsport till herregud har ni hört att det finns de som tror att autism går att bota med bark man doppat i urin från heliga nunnor från Tjottahejti?? Jo!! Det är SANT galet jag vet! och förresten VISSTE du att det här med att man bara oj oj oj, förkyld? Bäst vi köper Kan jang och snort-olja är precis lika dumt och lurat EGENTLIGEN?

Herregud en ny värld öppnar sig. Men inkörsporten var inte vetenskap.nu, utan kanske hamna här när man googlar “dricka med stjärten”. Vem vet. Jag är inget hopplöst dumhuvud, somliga skulle rent av kalla mig normalbegåvad. Men min intressesfär har legat utanför vetenskap och svåra ord. Jag lämnas utanför när snillen spekulerar, för jag förstår inte ett smack och som de flesta andra har jag som sagt ingen lust att stå där som kusinen från landet och be om barnjournalens version av nyheten.

Man brukar ju säga att vi alla är barn i början. Och så är det. Somliga av oss kan behöva lära oss att äta rätt genom att kladda med maten. Medan vissa greppar gaffeln från ruta ett. Så länge vi alla i slutänden begriper samma saker, eller verkar under samma önskan att fler och fler ska vilja veta mer, vilja förstå och se på världen med kritiska om än hjärtliga ögon. Så väl bekomme? Att predika för en kör som redan sjunger, det tjänar väl ingen nytta. När körens yngsta dör, vem ska då ta vid? Inte jag i alla fall, om det inte vore för lite mer lättsamma inkörsportar (som t. ex skepchick.se). Jag hade väl stått i apotekskön med en kartong bli smart-tuggummin istället för att som nu, finna både lättsamt och vetenskapsspäckat både intressant och förståeligt.

I krig och kärlek sägs allt vara tillåtet. I upplysningens syfte tycker jag allt borde vara välkommet. Högt som lågt som humor och allvar.

 

Mildamakter (@mildamakter på twitter): Värmländska i exil, med förkärlek för att raljera och måla verkligheten i metaforer. Bor i Göteborg, dricker öl och skräpar runt. Börjar nytt liv varje måndag, slutar det tisdag eftermiddag. Feminist ut i fingerspetsarna och levererar stundtals sociala handgranater då åsiktsfrihet och modet att stå för det man tror på ligger varmt om hjärtat. See you in hell. Eller vänta. Det finns ju inget!

Previous post

Kreativitet + destruktivitet = rövdrink

Next post

Förklädda Historiska Kvinnor, del 3

skepchickse

skepchickse

Skepchick.se:s adminkonto. Används för gästinlägg och skeptiska snabbisar.

6 Comments

  1. 28 October, 2011 at 10:33 —

    “An ignorant person is one who doesn’t know what you have just found out.” – Will Rogers

    🙂

  2. 28 October, 2011 at 14:28 —

    Jag känner verkligen igen tendensen att notera för mig själv allt möjligt jag måste googla. Som en språkstuderande på Mensa-möten blir detta väldigt intensivt, inte minst med tanke på att den mest pratglade där doktorerar i fysik. Som tur är dröjer det en månad mellan dessa möten så jag har tid att kolla upp lite vad fan han snackade om (senast var det corioliseffekten i relation med faktoiden att vatten rinner ner i handfatet i motsatt riktning beroende på om man är på norra- eller södra delen av jordklotet).

  3. 30 October, 2011 at 07:44 —

    Medhåll! Skeptikerrörelsen kommer aldrig att ens kunna närma sig sina mål om den skrämmer bort folk utan examen i naturvetenskap.

    Som arkeolog har jag turen att få ägna mig åt ett ämne med bred folklig förankring. När man föreläser lika ofta för Ögleboda hembygdsförening som för kollegorna lär man sig ett och annat om hur man når intelligenta och intresserade medborgare som inte har en jäkla aning om det man själv håller på med.

    I rekryteringen till skeptikerrörelsen är en Mildamakter värd tre Stephen Hawking.

  4. 30 October, 2011 at 13:40 —

    Ännu mera medhåll! Skönt inlägg mildamakter.
    (Och ljuvlig kommentar ifrån min ordförande. Väl rutet Martin.)

  5. 31 October, 2011 at 17:20 —

    Applåderar! *klapp klapp klapp klapp* Bra skrivet!

  6. […] har tidigare skrivit om hur jag inte ens visste om att det fanns en skeptikerrörelse. Eller behov av den. Kan hända jag i så fall hade bilden av nåt surkart som bara nänä, aldrig […]

Leave a reply