Skepchick-ism

Kreativitet + destruktivitet = rövdrink

Att man blir kreativ av rusdrycker är knappast något nytt. Hemingway och Jackson Pollock high five:ar på den. Att man också kan bli rätt destruktiv och förlora greppet är inte heller något nytt. Båda low five:ar på den. Men sällan har ett möte mellan dessa två (kreativitet och destruktivitet alltså) varit så tydlig som i en artikel jag hittade via Pubmed.

Så här står det:

A 62-year old man who had been living on a remote farm was found dead in his bed. Inserted in his rectum was a synthetic flexible tube filled with brandy (43 vol. %) and connected to a bicycle pump. Samples taken during autopsy from 3 different parts of the body showed ethanol concentrations from 4.87% to 5.35% in the blood and 6.73% in the urine. The ethanol concentrations in the small and large intestine were considerably higher (more than 29%) than in the stomach (9%). The decreased had a tumor as large as a tennis ball on the base of his tongue, almost completely filling the oropharynx, making swallowing very difficult, which probably was the reason of the rectal instillation of alcohol. The report deals with this unusual case of rectal alcohol instillation, and with the different ethanol and congener alcohol concentrations in the body fluids.

Mannen hade alltså en tennisbollsstor tumör på tungan som gjorde det nästintill omöjligt för honom att svälja. Detta är inget som får honom att gå till doktorn, att sluta supa, eller att… ja jag vet inte. Stanna upp. Det får honom att uppfinna världens första rövdrink. En moskito kanske? Eller en piña colonada. Som alltså kan pumpas direkt in i, ja.

Där abstinensen börjar tar MacGyver vid.

Previous post

Hehehehealer.

Next post

Vägen är ingenting, målet är allt

charmkvark

charmkvark

charmkvark är en skeptisk kvinna på 25+. Kriget mot charlatanerna vilar aldrig och vissa dumheter kan bara mötas med sarkasm. Skojar och svär. Driver tillsammans med två till podcasten Kvack!. Krönikör i Magasinet SANS.

36 Comments

  1. 24 October, 2011 at 08:27 —

    Vad är detta? Är det meningen att man ska skratta åt den mänskliga tragedi du beskriver? Eller kanske skaka på huvudet och rättskaffens snörpa på munnen medan man konstaterar att det är inte bra att vara alkoholist?

    Jag ställer mig helt frågande.

    • 24 October, 2011 at 15:52 —

      xantippa: Om det nu är så att dessa två scenarion är de enda du kan föreställa dig som syften med inlägget så förstår jag din förvirring, absolut.

      Frågan är väl egentligen vad vi uppfattar som humoristiskt, alltså rent generellt. Jag tror att det tenderar att vara det överraskande och absurda, rätta mig om jag har fel. Stämmer alkholism in på detta och bör klassas som roligt? Nja. Cancer i munnen då? Nej, det tycker jag nog faktiskt inte heller. En kreativ ådra som yttras genom en slang i röven? Nu börjar det likna något.

      Det tragiska i kråksången har redan konstaterats, det faktum att mannen började fundera på alternativa intagningsmetoder snarare än att söka professionell läkarhjälp är självklart tragiskt, att människor dör är sällan speciellt skojigt det heller.

      Jag tolkar poängen som det titeln anger, alltså att kreativitet kombinerat med destruktivitet sällan är en bra idé. Detta är bara ett exempel i mängden på detta, och på sitt sätt, får man lov att säga, ett ganska absurt sådant.

  2. 24 October, 2011 at 15:24 —

    Xantippa: Om man vill anstränga sig för att anmärka på nåt är det kanske meningen med det hela. Annars kan man väl bara läsa inlägget för vad det är? En fullkomlig galenskap sprungen ur desperation. Man behöver ju inte vara kallhamrad “haha han mådde dåligt och var djupt alkoholiserad”-idiot för att tycka hans påfund är tragikomisk? Poängen ligger väl snarare på sicken påhittighet han hade istället för att kanske gå till läkaren och ta bort tumören så han kunde dricka som vanligt. Alkoholen är ju helt oväsentlig. Hade det varit drömtårta han pumpade i häcken för att inte svälta ihjäl hade det ju varit lika “dumt”.

  3. 24 October, 2011 at 17:54 —

    davbjo, mildamakter:

    Så det är alltså humor som är syftet med blogposten? Tja. Det där med humor är komplicerat, inte sant?
    Att sparka uppåt kan vara roligt. När man däremot väljer att sparka neråt fastnar skrattet lätt i halsen.

    Inte för alla förstås, vi är ju som alla vet olika. På nätet vimlar det av folk som bygger sig en egen liten cyberstuga av könsord, världsfrånvända moralkakor på samma nivå som man förväntar sig av en normalbegåvad femåring och lite allmänt appellerande till folks fascination av ovan nämnda. Inget ont i det.

    Det som blir lite märkligt är när denna lilla stuga pyntas med slagord om smak, snille och skepticism och blandas upp med riktiga artiklar av allmänintresse.

    Att grava missbrukare tenderar att missköta sin hälsa och sällan söker läkarvård när de blir sjuka kan knappast komma som en nyhet för någon och det där andlösa “Fatta att han inte sökte VÅRD utan bara fortsatte missbruka” blir således barnsligt. Oj, när jag läste en volontärs skräckhistorier om heroinister i sista fasen som injicerar drogen i sina könsdelar eftersom de förstör alla andra ådror. Eller rätt in i sina gravida magar för den delen.

    Det är tragiskt ja, men av någon anledning ser jag inte riktigt det humoristiska i det och jag drabbas inte heller av en oöverkomlig längtan efter att ordvitsa om det.

    • 24 October, 2011 at 19:12 —

      Hade räckt bra med första meningarna i ditt andra svar här så summerar du ju situationen alla tajers. Humor är komplicerat, och för lite mer avancerad humor än typ Laban krävs just snille. Bara för att man kan skaka på skallen och tänka jösses makaroni om något så mörkt som denna mans uppfinningsrikedom betyder ju inte det att man pekskrattar och vill skriva en skämtsam haiku om varenda hemskhet there is.

      Det är ju inte döden eller ödet i sig man skrattar åt om någon visar sig dött på ett bisarrt sätt.

      På samma sätt som det finns de som bygger cyberstugor av könsord och vad det nu var, så är det ju en hel del som skitnödigt ska in och hårklyva sig fördärvade i varenda kommentarsfält. Lite syskonen Duktig. Som om det är för mycket begärt av folk på internet att lägga till och dra ifrån lite själva.

      Om jag inte gillar elektronisk musik går jag inte på rave. Gillar jag inte lite mustigare språk med stor portion humor läser jag inte charmkvarks inlägg på skeptichick. Ungefär så.

      • 25 October, 2011 at 08:37 —

        Mildamakter: Är det meningen att jag ska ge mig in i en märklig metadiskussion om huruvida jag bör kommentera i det kommentarsfält som skepchick.se tillhandahåller för registrerade användare? Eller rättare: om jag bör skriva något negativt om någon artikel i nämnda kommentarsfält?

        Jag kan kommentera din uppmaning att inte läsa charmkvarks poster om jag inte gillar vad hon skriver.

        På skepchick.se precis som på skepchick.org och esceptica.org, förväntar jag mig kunna läsa om skeptiska och/eller feministiska frågor. Artikeln ovan innehåller ingetdera, hur mycket man än föser ihop inlägg av den här typen under paraplydiagnosen skepchick-ism.

        Detta är inte charmkvarks privata blogg och vill man rida på ett redan inarbetat – och uppskattat – koncept får man förstå att billiga poänger och snabba skratt kan uppfattas som fullständigt off topic.

        • 25 October, 2011 at 09:49 —

          Du är givetvis fri att kommentera vad och hur mycket du vill. Jag tolkade det som du insinuerade att vi sitter här och kiknar av skratt för att någon skriver prutt. Att vi är cyberlekstuga. Tycker sånt “för mer”-igt bullcrap kan ta sig nånstans. Och att kommentarsklådemässigt bara berätta att “det här var dåligt för det är personligt TRAMS” ser väl inte jag nån poäng med direkt, men det är ju såklart varsågoda. Därav skrev jag som jag gjorde ang kommenterandet hur som helst. Nåt diskussionsupplägg ger det väl inte. Åsikterna är ju registrerade.

          Gott så. Jag går inte in på inlägg i bloggar där jag inte begriper hälften och tycker Hallå där! För många svåra ord jag förstår inte ska inte detta vara en blogg där man blir upplyst?? Som sagt. Går inte på rave om jag, osv osv.

          Jag förstår vad du säger. Jag vet inte om du är med och styr hur det ska se ut här. Kanske rent av är din sida? Annars sköter väl de som driver skepchick.se alldeles splendid vad gäller blanda allvar med humor och vetenskaplig korrekthet med lite mer lättuggad sådan.

          Ibland kan man ju lära sig nåt av att läsa någonting som inte levererar fakta eller självklart diskussionsunderlag. Eller tar bara en paus i tänkandet och håller sig för tomtemagen och skrockar. Vad vet jag. Hur som. Plats finns det för båda delar. Det är inte som att det här inlägget tar ut ett av de mer diskussionsvänliga. Så uppfattar jag upplägget.

          Det avslöjas ju redan i rubriken att här är det inte stor vetenskap på gång, men det kan väl ha ett syfte för det. Kanske rent av är det så att någon som vanligtvis inte hade sökt sig till en sån här sida får upp ögonen för den just på grund av den blandningen.

        • 25 October, 2011 at 11:00 —

          “På skepchick.se precis som på skepchick.org och esceptica.org, förväntar jag mig kunna läsa om skeptiska och/eller feministiska frågor.”

          Okej, det är ju bra att det åtminstone har framgått vad Skepchick i allmänhet handlar om. Däremot är det inte så att alla bloggposter alltid prompt måste hålla sig till ämnet. Ta t.ex. denna AI på .org-sidan. Vad har stora exotiska djur med skepticism eller feminism att göra? Ingenting egentligen, utom det att det är skeptiker som diskuterar dem i det här fallet.

          Tråkigt att du inte känner att du får dina förväntningar infriade, men du kan ju starta en egen blogg om du vill ha full kontroll över innehållet.

          • 25 October, 2011 at 11:45

            Tack för länken Felicia, den var intressant och författaren avslutar med att inbjuda till diskussion med följande frågor: “Should the average person keep exotic animals in “backyard zoos”? What are the negatives/positives? Have you ever encountered/kept a backyard zoo? What could Ohio officials have done differently? What of the whale watchers? Did the kayaker put himself at risk by paddling so close to the blue whales? Have you ever encountered large sea creatures up close in their natural habitat?”

            Alldeles riktigt inte feministiskt eller skeptiskt men däremot med en naturvetenskaplig touch som jag kanske borde nämnt, inte heller överraskar mig på en skepchicksida.

            Diskussionen som följer på det länkade inlägget är lika intressant som bloggposten och föga förvånande behöver ingen annan skepchickskribent gå in och meddelst sarkasmer försvara postaren.

  4. 25 October, 2011 at 10:29 —

    >>Jag tolkade det som du insinuerade att vi sitter här och kiknar av skratt för att någon skriver prutt. Att vi är cyberlekstuga. Tycker sånt ”för mer”-igt bullcrap kan ta sig nånstans.

    Din tolkning verkar väldigt fri. Jag har kommenterat charmkvarks post, inte din personliga åsikt om den. Vilka är “vi” förresten?

    >>Och att kommentarsklådemässigt bara berätta att ”det här var dåligt för det är personligt TRAMS” ser väl inte jag nån poäng med direkt, men det är ju såklart varsågoda.

    Har jag skrivit så? Var? Citera.

    >>Jag går inte in på inlägg i bloggar där jag inte begriper hälften och tycker Hallå där! För många svåra ord jag förstår inte ska inte detta vara en blogg där man blir upplyst??

    Finns det någon åsikt om någonting som du anser man _kan_ skriva i ett kommentarsfält? Med ditt resonemang följer väl att allt som inte är positiv förstärkning till skribenter är onödigt “för man behöver ju inte läsa”?

    >>Kanske rent av är det så att någon som vanligtvis inte hade sökt sig till en sån här sida får upp ögonen för den just på grund av den blandningen.

    Man skulle även kunna ha bilder på nakna dokusåpakändisar på skepchick.se – det skulle säkert dra till sig en och annan som inte skulle fått upp ögonen för sidan annars. Frågan är om antalet eventuella nya följare väger upp den förlorade creden .

    • 25 October, 2011 at 12:06 —

      Jag är inte intresserad av någon slags bröstning här. Det är precis det här jag menar med hårklyveri. Om jag gjort nån oförlåtlig tabbe i diskussionsretorik så ave maria förlåt mig detta vansinniga övertramp. Du har mina åsikter klara för dig. “VI” är då de som gillar inlägget ovan, som gillar typen av inlägg, och som inte tycker att könsord, nej vet du vad detta har inget här att göra!

      Har inget att citera då jag mer talade utifrån generell kommentarsklåda. Inte som det är lika ovanligt som lodjur kring knuten att det bara är osakligt jävla gnällande i bloggar.

      Klaga på. Hylla på. Luften är fri. Jag började med att försöka förklara vad i det här inlägget som var humor, men så slutar det här. Jag backar. Givetvis så får man nyttja möjligheten att kommentera hur man behagar. Står dock fast vid att det inte finns någon poäng att fortsätta bara för sakens skull när åsikten kommit fram.

      En del är väl kanske inte lika rädd om någon eventuell “creddighet” som intresserade av att sprida intresse kring att ta reda på mer om ämnen som tas upp här i andra mer “seriösa” inlägg? Om någon får upp ögonen för vad den här bloggen står för, genom att läsa ett inlägg där en naken dokusåpakändis är dragplåstret så spelar väl det i sig ingen egentlig roll? Huvudsaken är väl att man bryr sig/läser och inte att det blir någon slags elitistiskt superklubb.

      Så tycker jag i alla fall.

  5. 25 October, 2011 at 11:59 —

    Din åsikt har nått fram Xantippa. Med all önskvärd tydlighet. Givetvis kanske andra skepchicks har något att säga om detta när du skriver:

    >>På nätet vimlar det av folk som bygger sig en egen liten cyberstuga av könsord, världsfrånvända moralkakor på samma nivå som man förväntar sig av en normalbegåvad femåring och lite allmänt appellerande till folks fascination av ovan nämnda. Inget ont i det.

    Det som blir lite märkligt är när denna lilla stuga pyntas med slagord om smak, snille och skepticism och blandas upp med riktiga artiklar av allmänintresse.<<

    Du insinuerar flera gånger i dina kommentarer att jag inte skulle passa in på skepchick och att mina inlägg drar ner kvaliteten på sajten. Där handlar det inte längre om bara mig, där drar du in övriga skribenter. Och då tycker jag att det är bra att de står upp och visar att de inte tycker att du har rätt i den frågan (om de nu gör det).

    I övrigt finner jag den här "diskussionen" rätt tom från din sida. Du tyckte inte inlägget var roligt. Noterat. Jag har skrivit på samma sätt från dag 1 och kommer fortsätta med det. Det drar folk, det är generellt sett uppskattat och det är så jag skriver. Alla kan inte älska det och det gör inget. Och stör du dig så hemskt mycket på det att du tycker det drar ner hela din bild av skepchick kan du ju göra dig själv en tjänst och sluta läsa just mina inlägg.

    • 25 October, 2011 at 15:40 —

      >>Du insinuerar flera gånger i dina kommentarer att jag inte skulle passa in på skepchick och att mina inlägg drar ner kvaliteten på sajten. Där handlar det inte längre om bara mig, där drar du in övriga skribenter. Och då tycker jag att det är bra att de står upp och visar att de inte tycker att du har rätt i den frågan (om de nu gör det).<>I övrigt finner jag den här “diskussionen” rätt tom från din sida. Du tyckte inte inlägget var roligt. Noterat. Jag har skrivit på samma sätt från dag 1 och kommer fortsätta med det. Det drar folk, det är generellt sett uppskattat och det är så jag skriver. Alla kan inte älska det och det gör inget. Och stör du dig så hemskt mycket på det att du tycker det drar ner hela din bild av skepchick kan du ju göra dig själv en tjänst och sluta läsa just mina inlägg.<<

      Naturligtvis kan jag sluta läsa dina inlägg. Eller så kan du sluta läsa mina kommentarer. Hur som helst tror jag att ett och annat behöver klargöras. Det är inte ditt språk jag stör mig på (som mildamakter antyder här ovan) utan hur intetsägande, meningslöst och äckligt det är att göra sig lustig över någon som lever ensam och dör ensam, i yttersta misär.

      Du försöker få det till att du är frispråkig och jag kan bara konstatera att vi har mycket olika syn på vad frispråkig är och vad frispråkighet kan användas till.

      Det är det där med att sparka nedåt. Det impar inte på mig. Men uppenbarligen på andra, så kör på.

  6. 25 October, 2011 at 15:00 —

    Men vad du tramsar, Xantippa. Klart det var tragiskt att killen dog. Men svart humor är också humor. Jag fnissar varje gång jag säger “piña colonada”!

    • 25 October, 2011 at 15:23 —

      Nej. jag tramsar inte. Jag är tvärtom mycket allvarlig. Vad du fnissar åt förändrar inte det.

  7. 25 October, 2011 at 18:50 —

    Jag kan förstå om någon finner svart humor kring alkoholism stötande och om någon känner sig manad till att säga att man inte håller med uppmuntrar jag det endast – yttrandefrihet och demokrati och allt det som är fint med Sverige.

    Charmkvark är dock SkepChicks absolut roligaste skribent och är mycket uppskattad och det finns inga planer att stänga inne det hon vill skriva på “en personlig blogg”. Den som inte uppskattar det hon skriver kan lätt hoppa över dessa inlägg och istället läsa någon annans.

    Så är det med det och nu är det så här, för så här är det.

  8. 25 October, 2011 at 23:40 —

    Vi har alla olika stilar att skriva på och Charmkvark har en stil som jag, och de flesta med mig, uppskattar mycket. Att skämta om dystra saker hör till när man är en skribent. Och precis allt på denna blogg behöver inte handla benhårt om skepticism och feminism.

  9. 26 October, 2011 at 10:02 —

    Utan att kommentera debatten som sådan så är jag ganska glad över att jag ändå uppskattar mörk humor. Det hade ju varit trist att gå miste av den genialitet som är exempelvis Torsk på Tallin, eller varför inte Mr. Bean?

  10. […] området humor, som måste vara det svåraste området som finns. Min vän Charmkvark skrev ett humoristiskt inlägg på Skepchick.se, som sedan kritiserades med ganska hårda ordalag från olika håll. Hon blev efter detta kallad […]

  11. 26 October, 2011 at 14:33 —

    Xantippa

    Jag vägrar ställa mig till en grupp här. Vill bara påpeka det eftersom diskussionen (på forumet) varit inne på det.

    Det jag vill påtala är att du bör ta och se över dina motiv och reaktioner. Du agerar här snarlikt det agernade du kritiserat innan. Du angriper tycke och smak och backar upp det utan att verka inse att det är just en smaksak som du inte kan argumentera för på ett rimligt vis. Du tycker. Du tycks ogilla Charmkvark (min upplevelse som du kan förkasta om den inte stämmer in på dig) och det är helt ok. Men hon gör inte fel bara för att du ogillar henne eller hennes språk och stil.

    Diskussionen är i princip inne på “don’t be a dick”. Hamnar den väl där blir det svårt för dig att vara konsekvent. Du kanske hade poänger i kritiken i den förra diskussionen, men här är du ute på tunn is. Jag påtalar det eftersom du och jag är vana vid att påtala dylikt. Du och jag är vana vid att alla nagelfars. Finns ingen anledning till att låta det riktas bara åt ett håll här.

    pax

  12. 26 October, 2011 at 17:32 —

    Pax:
    För att inte den ovane nätdebattören ska bli alldeles bortkollrad vill jag be dig att plocka bort halmgubben som det i a f i mina ögon ser ut som om mycket av dina frågor till mig hänger på; nämligen påståendet att det verkar som om jag ogillar charmkvark. Eftersom jag inte känner charmkvark kan jag naturligtvis inte ogilla henne. Däremot kritiserar jag hennes text om den alkoholiserade cancersjuke.

    Påståenden om att jag skrivit att hon har intelligens som en 5-åring osv är ren och skär lögn, vilket vem som helst som bemödat sig att läsa mina inlägg här kan se. Det vet du mfl. såklart redan men retoriska skamgrepp funkar ju så varför inte.

    Alltså: om du utgår från att min kritik gäller charmkvarks text, vad vill du då fråga mig?

  13. 26 October, 2011 at 18:26 —

    Xantippa

    Jag skev att du kunde bortse ifrån den kommentaren ifall det inte stämde. Du bemöter inte poängen. Jag frågade dig inget, jag påpekade något för dig. Jag har inte påstått det du gör avbön ifrån heller. Men diverse halmgubbar är noterade, tro mig.

  14. 26 October, 2011 at 20:06 —

    Pax:
    Nej, precis som jag skrev så bemötte jag inte poängen i mitt förra inlägg. Detta eftersom jag först ville att vi båda skulle vara fullkomligt på det klara med varför jag inte tänker besvara påståendet att jag har något emot charmkvark i samma diskussion som den som handlar om min reaktion på hennes text.

    Men nu så.

    >>Jag vägrar ställa mig till en grupp här. Vill bara påpeka det eftersom diskussionen (på forumet) varit inne på det. Det jag vill påtala är att du bör ta och se över dina motiv och reaktioner. Du agerar här snarlikt det agernade du kritiserat innan. Du angriper tycke och smak och backar upp det utan att verka inse att det är just en smaksak som du inte kan argumentera för på ett rimligt vis. Du tycker.

    Diskussionen är i princip inne på ”don’t be a dick”. Hamnar den väl där blir det svårt för dig att vara konsekvent. Du kanske hade poänger i kritiken i den förra diskussionen, men här är du ute på tunn is. <>Jag påtalar det eftersom du och jag är vana vid att påtala dylikt. Du och jag är vana vid att alla nagelfars. Finns ingen anledning till att låta det riktas bara åt ett håll här.<<

    Mycket riktigt tycker jag och jag har givit uttryck för min åsikt om charmkvarks text. Jag har inte kallat en hel grupp för förnedrad pga vad hon skriver, bett skepchicks.se att ta bort hennes inlägg, bett dem att avregga mig, eller på något annat vis försökt att lägga munkavle på någon. Jag har uttryckt min åsikt. Vi har alla våra gränser, du har säkert dina. Då är det bra att kunna kommentera, inte sant?
    Det här blir lite lustigt eftersom jag är den enda här av avvikande åsikt.. Om du känner för att nagelfara något riktigt kan du ju nagelfara påståendena om att jag kallat charmkvark ointelligent mm. Det hela ger intrycket av att det är mycket viktigare att hålla den redan omhållna om ryggen så mycket det bara går och okritiskt blunda för felaktiga påståenden som den egna skaran väljer att gödsla med.

  15. 26 October, 2011 at 22:49 —

    Xantippa

    Den jag vore mest motiverad att hålla om ryggen är _dig_ som jag “känner” betydligt bättre än dom andra. Men jag sysslar inte med sånt. Min åsikt behövde inte framföras i den förra diskussionen. Dels för att jag knappt hade en (har jag knappt nu heller) och dels för att Charmkvark redan fick tung kritik. Likaså nu får hon och en till tung kritik så jag känner mig inte det minsta motiverad till att gå in på det. Det är inte speciellt intressant.
    Jag är strängare med dig av tidigare nämnda skäl, och jag är strängare med sådant jag uppfattar som hyckleri. Du angriper humor och är snudd på moraliserande. Du anser uppenbarligen att Charmkvark gör fel när hon illustrerar en ren Darwin Award-kandidat med humor och du gör det till en fråga om hela sajten. Nyss ansåg du att Charmkvark gjorde fel när hon, enligt dig, ansåg att LN var förnedrande då hon upplevde sig förnedrad, eller något i den stilen. Att hon gjorde det till en fråga om flera än henne själv. Det stör mig. Speciellt när du gått rätt hårt fram.

    Jag hade hellre tagit det inne på forumet där det inte hade sett ut som att du inte var “ensam”. Men du ville inte att tråden skulle glida från ursprungsämnet. Det var inte bara du som gav uttryck för irritation över det aktuella inlägget där inne.

  16. 27 October, 2011 at 09:07 —

    Och för övrigt finner jag blogginlägget både komiskt och intressant. Det är humoristiskt och retar mig till eftertanke då det säger något om människan.

  17. 27 October, 2011 at 11:05 —

    Pax, diskussionen om hur illa behandlad charmkvark eventuellt känner sig rör mig egentligen inte ryggen och jag är rätt trött på den redan nu. Det har gjorts påståenden om personangrepp som inte stämmer och där dör en bit av debatten.

    Huruvida du måste försvara charmkvark för att du upplever henne som så hårt åtgången är ointressant.

    Din upplevelse av att behöva vara “sträng” mot mig är ointressant.

    Något jag tycker är intressant däremot är det jag först skrev i mina inlägg här ovan. Hur lågt får man lov att slå för att det fortfarande ska vara humor?

    Jag vill gärna återgå till den diskussionen som inte är så personcentrerad och ställa följande fråga:

    Darwin Awards nämns och med det hintas alltså att personen i fråga råkat dö på ett löjligt sätt. Säg att han inte råkat då. Utan tagit livet av sig. Är det lika roligt då? Säger det också något “om människan”?

  18. 27 October, 2011 at 12:20 —

    Xantippa

    Du flyttar omkring positionerna och din fråga är lika märklig som ditt svar. Diskussionen du nu finner mer intressant handlar om tycke och smak. Där har du verkligen en metafråga som dessutom sannolikt inte ens kan nå en slutsats.

    Jag uppmanar dig än en gång till att fundera över ditt motiv och beteende.

  19. 27 October, 2011 at 12:34 —

    Hej
    Vill bara säga att även jag mådde dåligt av att läsa blogginlägget här ovan, pga tragiken.

  20. 27 October, 2011 at 13:04 —

    Pax: Jag har inte flyttat om några positioner. Jag har hela tiden velat debattera inlägget och hur osmakligt jag finner det.
    Du får gärna förklara vad du menar med
    1) mitt motiv
    och
    2) mitt beteende

  21. 27 October, 2011 at 14:47 —

    Vad är humorn i detta inlägg? Jag ser det bara som osmakligt på en otroligt låg nivå.

  22. 27 October, 2011 at 15:40 —

    Jag har läst bloggposten 10+ gånger nu, och jag blir mer och mer frågande till hela diskussionen. Det har lästs ut ganska mycket ur denna mycket korta bloggpost, det mesta i texten kommer ju från pubmed.

    Med tanke på att det ENDA charmkvark sagt som ens kan tolkas som humoristiskt i posten handlar om det faktum att man kan dricka cocktails via anus (ett inte på något sätt nytt koncept i humorsammanhang), resten har även charmkvark en mycket beklagande inställning till.

    Känns som en cirkus i ett vattenglas.

  23. 27 October, 2011 at 18:48 —

    Xantippa

    Så du förnekar ytterligare en bit av ditt beteende? Har du erkänt än att det var rimligt av Kez och Charmkvark att tolka dina inlägg som att du ansåg att Carmkvark hade intelligens som en femåring, att hon har gjort lekstuga av skepchick, och att hon sparkade nedåt i sitt inlägg? Såvitt jag kan se så förnekar du fortfarande detta trots att jag har serverat dig dina egna citat och förklarat. Läs igenom vad du skrivit. Erkänner du? I så fall kan vi ta det här med att du flyttar omkring possitionerna sedan.

    På din fråga är svaret: googla om du inte vet vad orden betyder.

  24. 28 October, 2011 at 01:27 —

    Det anmärkningsvärda i denna “cirkus” är Charmkvarks reaktion på kritik. Vilket man bör räkna med att få när man kastar skit, oavsett vart man kastar den. Möjligen är hon bara ovan att få något annat än ryggdunkande?

    Själv finner jag inte hennes texter så briljanta som många andra. Ett könsord här, en svordom där, ordet knulla i en ovanlig kontext är i mitt tycke inte särskilt exalterande. Dessutom tycker jag en text bör bära med sig något syfte. I alla fall i detta sammanhang.

    Kan dock tycka att man kan hålla sig undan hennes texter om man inte gillar de i mitt tycke billiga poängerna hon använder sig av. Jag går t ex heller inte in på herr Birros eller Kissies blogg om jag inte är väldigt nyfiken:)

    I vilket fall hoppas jag Charmkvark läst de många vettiga kommentarerna som faktiskt skrivits på VoFs forum så kanske hon till och med kan förstå kritiken och växa med den. Om hon är intresserad.

    • 28 October, 2011 at 07:29 —

      Har inget emot kritik. Om man hängt med på Skepchick vet man att jag fått och bemött den flera gånger tidigare. Jag har även hållit med i mycket av den, så det handlar inte om att jag är någon slags “jag har alltid rätt”-maskin. Absolut inte.

      Däremot ser jag inte vad jag ska göra mer i denna “diskussion”? Vissa konstaterar att de inte tyckte detta var kul och att de inte gillar hur jag skriver. Och vissa andra skrev varför de tyckte att det vara kul och varför de gillar vad jag skriver.

      Smakfråga, inte sakfråga. Finns ingen sakfråga här. Jag gillar hur jag skriver och så länge jag gör det kommer jag fortsätta. Så länge jag har förtroende från mina medskribenter på skepchick kommer jag fortsätta göra det här. 🙂

  25. 29 October, 2011 at 16:36 —

    För att återgå till den första inlägget om detta är humor, har jag bara detta skämt att presentera
    -“Har ni åskledare? ”
    -“Nej men vi har blixtlås”

    F Är detta humor?
    S Ja
    F Är det roligt?
    S Nej
    F Måste jag skratta åt det?
    S Valfritt
    F Måste jag tala om för alla att jag inte skrattade?
    S Valfritt
    F Dom som hörde att jag talade om att jag inte skrattade men som tyckte om skämtet, kommer de att tala om det för andra?
    S Ta om frågan de skrattar just nu.

  26. Pessie
    10 January, 2012 at 13:19 —

    Är inte en liten poäng att detta ändå kommer ur en vetenskaplig artikel och att kunskap fås oss tillhanda i alla möjliga märkliga former och på synnerligen absurda vägar och inte bara linjärt och torrt??

Leave a reply