FeminismPolitik & SamhälleVetenskap

Vem är din Ada Lovelace?

Idag är det Ada Lovelace-dagen, ämnad att fira de många briljanta kvinnor som ägnar sig åt naturvetenskap, teknologi och matematik men som ofta hamnar i skymundan. Initiativtagarna uppmuntrar alla att fundera igenom sitt liv och lyfta fram någon av de kvinnliga förebilder vi säkerligen haft.

Tyvärr måste jag erkänna att jag inte kommer fram till något. Jag har naturligtvis haft kvinnliga förebilder, men ingen av dem har sysslat med naturvetenskap. Alla som inspirerat, uppmuntrat och intresserat sig för min vetenskapliga läggning och utbildning har varit män. Det är ganska tråkigt.

Men det betyder inte att det saknas kvinnor att inspireras av. Jag lär mig nya namn hela tiden! Häromveckan satt jag med appen The Elements på min iPad och läste om olika grundämnen som jag inte ens visste fanns. Känner ni till meitnerium, till exempel? Det finns egentligen inte så mycket att berätta om själva grundämnet, mer än att det har atomtalet 109 och syntetiserades första gången 1982. Men det är namngett efter en österrikisk (ibland kallar man henne svensk) fysiker vid namn Lise Meitner, och henne finns det desto mer att berätta om.

Många anser att Meitner borde ha fått Nobelpriset tillsammans med Otto Hahn 1944. Hon var nämligen med och upptäckte nukleär fission, vilket är lite av en big deal, om man säger så. Men det var 40-tal och hon saknade kuk och på den vägen var det; debaklet är allmänt sett som ett av de värsta exemplen på Nobelkommitténs sexism. Löjligt nog var Hahn vid det tillfället spårlöst försvunnen — han satt nämligen fängslad tillsammans med ett antal andra tyska vetenskapsmän som de allierade tillfångatagit. Meitner, som var jude, hade flera år tidigare flytt nazisterna via Holland till Stockholm, och hade därför mycket väl kunnat ta emot priset.

Förutom att hon var en exceptionell fysiker var hon även principfast. Nukleär fission är som ni kanske vet själva grunden till de mest destruktiva vapen vi har. Meitner bjöds in att delta i the Manhattan Project, det projekt som ledde till detonationerna i Hiroshima och Nagasaki, men vägrade – “I will have nothing to do with a bomb!” På äldre år ångrade hon att hon stannat i tyskland så länge som hon gjort (ända till 1938), och kritiserade skarpt några av sina kollegor, inklusive Otto Hahn, för deras feghet inför nazisterna.

Det finns massor av fantastiska insatser för vetenskapen liksom intressanta, gripande livsöden att lära sig om. Varför hör vi bara om de med manlig etikett? Även om du inte bloggar eller på annat sätt sprider dina budskap önskar jag att du tar en stund av denna dag och lär dig om någon kvinnlig forskare eller matematiker du inte hört talas om tidigare, eller kanske skänker en tanke åt de som inspirerat just dig. Förebilder betyder otroligt mycket.

Själv har jag döpt min kattunge till Ada Lovelace, a.k.a Lacey the Longcat. Det är ju också ett sätt att hedra någons minne. Säger vi…

Previous post

Älskade opraktiska tanter

Next post

Salt är inte bara gott...

Felicia

Felicia

1 Comment

  1. 8 October, 2011 at 14:30 —

    Hedy Lamarr var en bra dam och är ett intressant livsöde
    att slå upp på en.wikipedia.org. Jag jobbar en hel
    del med mobiltelefonisystem, allt från 3G och framåt
    använder kodning baserat på bl a hennes arbete.

    Radia Perlman hör till föregångarna inom moderna nätverk,
    hon har levererat lösningar på intressanta problem hur
    länge? 25 år?

    Dessa två bara inom det ganska snäva fält jag arbetar
    inom…

Leave a reply