Politik & SamhälleSkepticism

Älskade opraktiska tanter

Gästinlägg av pax

Jag extraknäcker på hemtjänsten. Arbetspassen är tuffa och väldigt tight inramade. Varje halvtimme börjar ett nytt besök och då oavsett hur lång tid det tar att gå mellan kunderna. Så i praktiken har jag mellan tio och tjugo minuter på mig hos varje kund (i bästa fall), om allt går friktionsfritt, vilket det sällan gör. På mellan tio och tjugo minuter ska maten fram på bordet, disken ska röjas undan, katetrar och pottor ska tömmas, blöjor kanske ska bytas, medicin ska delas ut, pratstund ska hinnas med, löständerna och fjärrkontrollen ska letas upp och ibland börjar allt med minst 5 minuters trugande för att någon hjälp alls ska accepteras. Det är inte så roligt att mer tid inte finns men såhär är det bara. Tyvärr!

Tidsbristen gör att det är viktigt att man hittar genvägar för att tex matlagning ska gå snabbt. Finns inte en chans att koka upp pastavatten och steka köttfärs; det hinns inte med. Maten ska vara klar och den ska helst in i micron och serveras två minuter senare för att man ska hinna diska efteråt. Sen behöver någon kanske hjälp på toaletten eller bara in i vardagsrummet efter middagen. Och den där korta stunden då man bara talar med varandra, kollar i tidningen efter kvällens tv-program, är så viktig. Den ska hinnas med!

Micron ja… En av mina tanter är lite rädd för det där med microvågor. ”Dom” säger att det inte är bra, och: ”Visst smakar det väl ändå lite konstigt med mikrad mat?” Det går inte riktigt att utröna vad exakt det är med microvågorna som är obra, det bara är så. Ordet: ”cancer” nämns och det verkar även finnas en uppfatting om att näringsinnehållet går förlorat. Jag försöker resonera snällt men det går inte. ”Dom har sagt”… Så då värmer jag middagen i den vanliga ugnen ändå. Proceduren att värma upp maten tar allt som allt tjugofem minuter. Jag är då redan sen till nästa besök. Hinner inte vänta på disken utan måste rusa iväg till nästa tant…

Hon har ont i ryggen men är rädd för mediciner. ”Det är ju onaturligt!”. Så utöver matlagning och disk ska tuben med arnikasalva fram. Kläder ska krängas av och ryggen ska smörjas. Det ingår inte i mina arbetsuppgifter men vad fan, ska jag neka? Det tar alldeles för lång tid, tid som inte är avsatt, men jag är en duktig flicka…

Bråttom! Jag kastar mig vidare till nästa kund. Schemat är nu förskjutet med över en halvtimme. Det sitter hungriga gubbar och gummor (jag får kalla dom så, dom gillar det!) och väntar. Telefonen börjar ringa eftersom anhöriga undrar var fan hemtjänsten är någonstans.

Pratstunderna hinns sedan inte med utan hjälpen blir teknisk och rutinerad. Hit-and run-hjälp. Får jag larm är det kört! Då blir det lång väntan på middag för kunderna, ännu fler upprörda samtal, och sedan övertid för min del. Marginalerna försvann i ett gap av onödiga konstigheter.

Verklighetsfrånvända uppfattningar behöver inte bara vara farliga och skadliga. Dom kan vara förbannat opraktiska också. Dom kan gå ut över andra utan att ”utövaren” ens reflekterar över det.

Visste ni förresten att man kan fixa bakad potatis i micron på tre minuter? Det lärde jag mig nyligen av en av mina älskade gummor.

Pax är hundnörd, skeptiker, ateist och stockholmare. Hon är intresserad av det mesta men har en förkärlek till etologi och ett speciellt horn i sidan till kvacksalveri.

Previous post

Ladies night - mer förnedrande än porr

Next post

Vem är din Ada Lovelace?

skepchickse

skepchickse

Skepchick.se:s adminkonto. Används för gästinlägg och skeptiska snabbisar.

1 Comment

  1. 8 October, 2011 at 17:43 —

    Haha, älskar att du fick med löständerna =)

Leave a reply