Skepchick-ismSkepticism

Demokratikossan

Pengar spelar ingen roll! utbrister den välbärgade till sin tjänare, i sitt mångmiljonhus. Storleken har iiiingen betydelse! hävdar den välhängde med en klapp på axeln åt den lille stackarn bredvid. Asså, jag hatar feminism! deklarerar den 13-åriga tjejen till sin kvinnliga vän på väg till en skola de förstås tar för given, smsande till pojkvänner de valt själva.

Vad gaggar jag om? Jo, det här:

I den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige – genomförd bland 1 208 slumpvis utvalda medborgare – finner vi att många unga svenskar är beredda att sälja sina demokratiska fri- och rättigheter. Hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att byta parti för en mindre summa pengar. I den här gruppen finns också en föreställning om att demokrati inte spelar så stor roll. 26 procent tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om demokratiska val.

Det är lätt att glömma bort vad som faktiskt är viktigt för en när man är van vid det. Är man uppväxt med silversked i röv och pappabetalar är det klart att pengar förlorar sitt värde. De demokratiska värden vi har i Sverige är en sån självklarhet för alla unga att man inte ens kan föreställa sig att vara utan dem. Värdena som är deras ryggrad och samhällets naturlagar. Oföränderliga per default.

- När jag stuckit kommer du sakna mig, ongjävel.

Jag ser samma tendens bland unga kvinnor och deras relation till feminismen. De ser inte att deras postiion är ett resultat av decenniers slit för andra kvinnor. För de vaknade ju upp så, det är ju så här det är. Feminism är väl himla onödigt då? Jag säger inte att jag varit en av de kämpande, det vore förmätet att påstå. Även jag föddes in i en värld där jag fick allting serverat, mer eller mindre. Men jag respekterar i alla fall vikten av allt det vi har. Jag inser i alla fall att inte alla har lika tur. Att folk fortfarande dör i sin jakt på demokrati. Trots att många unga tar åt sig äran för revolutionerna som sker i andra länder verkar de inte koppla samman det med det politiska klimatet i Sverige. Det som händer DÄR BORTA, det händer ju där. Har ingentingen gemensamt med OSS HÄR, det skulle aldrig kunna bli som Kina eller Libyen här. Det är vi för smarta och starka för. Lite så tror jag de tänker. Eftersom vi kommit så här långt kan vi aldrig backa. Och nej, med demokratin som vårt verktyg blir det nog svårt. Men lämnar vi bort den makten är vi väldigt skyddslösa.

Jag tror att de som i undersökningen sagt att de kan tänka sig att sälja sin röst ser ett problem med politiken i Sverige. Ett problem som i alla fall jag anser vara verkligt. Att partierna flyter ihop mer och mer och att politiker är en grupp som har betydligt mer gemensamt med varandra (oavsett partitillhörighet) än med sina egna väljare i respektiva parti. Det som skrämmer mig är att de unga i undersökningen inte ser detta som ett problem att lösa, utan något att anpassa sig efter och själva försöka dra vinning av.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Och man sitter där med ett välfriserat internet, två hemsidor stort.

Previous post

Inkvisitionen: Aktivist javisst?

Next post

SlutWalk Stockholm

charmkvark

charmkvark

charmkvark är en skeptisk kvinna på 25+. Kriget mot charlatanerna vilar aldrig och vissa dumheter kan bara mötas med sarkasm. Skojar och svär. Driver tillsammans med två till podcasten Kvack!. Krönikör i Magasinet SANS.

6 Comments

  1. 3 June, 2011 at 11:20 —

    Oerhört bra skrivet. Man behöver bli påmind ibland. Tack.

  2. mikael
    3 June, 2011 at 11:56 —

    Människor har fått vara bekväma alldeles för länga. Det märkte jag redan på 90-talet när jag började intressera mig för politik. Det är också oerhört tydligt att det är pengar som betyder något och att det inte spelar någon roll hur man får dom och till vilket pris.

    Det är väl en av orsakerna till mitt stora intresse för postapokalyptiska berättelser. Man är fascinerad av hur människan skulle klara sig utan alla bekvämligheter. Att få allt serverat.

  3. 3 June, 2011 at 12:24 —

    Ett stort problem med demokrati är att det innehåller ingredienserna för sin egen undergång. Dels det uppenbara, att det står människorna fritt att rösta ut demokratin, och dels det du skriver om här. Lösningen? Utbildning, utbildning och åter utbildning. Ersätt kungar och årtal i skolan med inlevelsefullt berättade historier om hur jävla kasst folk har haft det och vilka otroliga hjältar som gjorde att det blev ändring. Krydda med romaner om fiktiva statsskick, dystopier som utopier, och låt barnen diskutera. Räcker inte hela världen, men det är kanske en början…

    • 3 June, 2011 at 23:38 —

      Så vi borde börja med att se på hur lärarutbildningen ser ut. Det måste ju betonas redan där hur viktigt det är med demokratiutbildningen.

    • 6 June, 2011 at 02:17 —

      For sure. Det skulle nog även få folk att uppskatta vetenskapliga och tekniska landvinningar i högre grad om de insåg att livet på många sätt var eländigare, hårdare och jobbigare förr. Många verkar ha en idyllisk uppfattning att förr var alla hjälpsamma mot varandra, det fanns ingen stress, alla levde hälsosamt i samklang med naturen, det var jättetrevligt att ha sina äldre släktingar boende hemma hos sig o.s.v. …

  4. 6 June, 2011 at 03:27 —

    Hmmm. Fast om den feministiska rörelsen försvann nu skulle väl tjejerna fortfarande få gå i skolan och välja sina pojkvänner själva, medan om alla skulle skita i att rösta skulle demokratin haverera totalt.

Leave a reply