GenusSkepchick-ismSkepticism

Kvinnligt vs feminint företagande

Jag har drivit eget företag i snart 2 år men gick i många år före det i valet och kvalet. Jag visste att jag ville starta företag. Det har jag velat sen jag var 16 år, jag vågade bara inte. Vilket inte egentligen handlade om rädslan över att sitta med för mycket räkningar och för lite pengar. Jag har alltid sett mig själv som en hustler som kan kränga vad som helst om det krisar. Nej, jag var rädd för blanketter, formulär, myndigheter av olika slag och den allmänna stelbenheten.

Därför ville jag vara helt säker på att jag förstod allt och kunde hantera allt innan jag startade. Efter 7 år av springande på seminarier, nätverksträffar, mässor, kurser etc insåg jag att man omöjligt kan lära sig allt innan man startar. Man kan nog läsa om simsätt i åratal innan man ens för ner en stortå i vattnet, men det lär krävas ett par simtag ändå innan man på riktigt kan lära sig. Till slut kastade jag mig bara ut och har hittills klarat mig bra.

I senaste avsnittet av Skeptikerpodden och i en krönika av Sakine Madon i Expressen skrivs det om ett ettårsprogram för kvinnliga företagare som heter Framgångsrikt feminint företagande. De lär ut att man ska basera sitt företagande på “feminina principer”. Och vad är nu det? Jo:

* En levande planet – balans i allt givande och tagande
* Långsiktigt ekologiskt hållbart – produkt, process, omvärld
* Alltid skapa win-win
* Respekt för individens kreativa uttryck
* Intuitionen först – logiken backar upp
* Hjärtat – våga lyssna och följa
* Skapa en harmonisk helhet av livets alla delar
* Lekfullhet – skratta ofta
* Modet att vara öppen för nya och okända vägar
* Känslan av förundran
* Vara en gåva till världen
* Kompomisslös [sic] med sin innersta sanning
* Vi är andliga varelser på en mänsklig resa

 

Kan sammanfattas med ett ord: flum. En del av principerna är förstås bra att ha som företagare eller helt enkelt som människa, t. ex ett ekologiskt tänk och att skratta. Men mycket av det som står betyder egentligen ingenting. Den sista punkten ger mig rysningar av obehag, vad menas egentligen? Och varför är det här relevant när man pratar om företagande?

Inte många av deras principer är viktiga för mig specifikt som kvinna och verkligen inte för mig som företagare. Känslan av förundran, den punkten gör mig nog allra mest förbannad. Ska vi gå runt och vara förundrade? Hur jävla korkade tror Feminint företagande att vi är egentligen? Vad är det jag ska vara förundrad över? Att jag måste betala skatt varje månad?

Hur ekologiskt och spirituellt förankrat ens företagande än är så är det handfasta ändå alltid viktigast: likviditet, profit och tillväxt. Det handlar om pengaflöden, köpbeteenden, trender och processer. Oavsett om man säljer skratterapi eller träpluggar. Människorna som söker sig till dessa kurser är dock rädda för den delen av företagandet och vill därför grotta ner sig i det andliga, det naturliga och det känsliga.

Intuitionen först – logiken backar upp – eh, nej? Intuition betyder ju egentligen ingenting. Ifall jag använder ordet menar jag att jag litar på känslan jag får – dock är den känslan alltid grundad på fakta, tidigare  erfarenhet och konsekvenstänkande. Och egentligen inte så mycket en känsla som en övervägd tanke. Så att separera intuition från logik känns helsjukt. Om någon lyckas med det uppmanar jag dem verkligen inte att lyssna på intuitionen, det lär innebära en väldigt snar konkurs.

Jag är nog nidbilden av en kvinna på många sätt. Det kanske tar det udden av den feministiska kampen för många och i så fall ber jag om ursäkt. När ni står och skanderar att kvinnor inte behöver vara modetidningsläsande viktnojande grinhögar, då står jag bredvid och grinar över min vikt efter att ha läst en modetidning. Men i just det här inlägget är det perfekt att jag är En Typisk Kvinna. Jag är nog den som Feminint företagande tänkt sig ska vara med i deras kurser. Jag är en miljövurmande vegetarian och driver ett företag som faller in i kategorin “snällt mot miljön”. Ändå blir jag helt ställd av vad de skriver.

Jag har tänkt skriva det här inlägget länge, oberoende av Feminint företagande. För jag har själv gått flera liknande kurser för kvinnliga företagare. Jag har även gått kurser med både män och kvinnor. Det har märkts en viss skillnad i klientelet. När det gäller grupperna med enbart kvinnor bland kursdeltagarna är det vääääldigt många skratterapeuter, hundpsykologer, aromaterapeuter etc. I de blandade grupperna är det mer “jag ska starta en budfirma”. Jag är inte emot kurser för att främja företagande och heller inte kurser för att främja kvinnligt företagande. Men jag är emot att man tror att kvinnor skulle behöva något annat än män i sitt företagande. Vi behöver precis samma handfasta tips och råd. Det behöver inte vara blanketter för hela slanten för det, även män känner sig ensamma som företagande och kan behöva självförtroende i säljprocessen. Det finns plats för “mjukare” värden, men de får inte ta all plats från de “hårdare” värdena.

Jag skulle vilja säga att Feminint företagande är ett utmärkt exempel på vad de själva säkert skulle kalla manligt företagande. Kallt beräknande och med dollartecken i ögonen.

Previous post

En ding ding värld gjorde mig skeptisk

Next post

Gick du på den lätta?

charmkvark

charmkvark

charmkvark är en skeptisk kvinna på 25+. Kriget mot charlatanerna vilar aldrig och vissa dumheter kan bara mötas med sarkasm. Skojar och svär. Driver tillsammans med två till podcasten Kvack!. Krönikör i Magasinet SANS.

3 Comments

  1. 19 March, 2011 at 12:04 —

    Jag blir mer än rasande! På samma tema, hörde ni vad Solveig Ternström sa om kärnkraft i svt-debatt?:

    “Kvinnor är känsligare för strålning. Kärnkraft är en manlig teknik.”

    Snart exploderar jag. Se upp för nedfallet.

  2. 19 March, 2011 at 12:31 —

    @thingonastring: Jag hörde, skrek åt tv:n och bytte kanal. Pallar fan inte. Jag är känslig för strålningen från tv:n när hennes skitsnack fyller rutan.

  3. 20 March, 2011 at 13:38 —

    Kräks på sånt här. Det är precis som med kursen jag gick på om salvor och läkande örter. Bläää.

Leave a reply