Livsåskådning & ReligionSkepticism

slumpmässiga händelser…

Jag vill i mitt första blogginlägg här på SkepchickSE dela med mig början på den personliga resa som ledde mig till skeptikerrörelsen och vad den betytt för mig. ^^

Det började under mina gymnasieår där jag hade en biologilärare som jag hyste en stor respekt för. Utöver intressanta lektioner, hade vi även exkursion till havet och letade havsdjur i vikar och på land. Både jättekul och lärorikt! Så när han skulle ha en föreläsning utöver vanlig lektionstid i en kyrka utanför Göteborg så följde jag med. Att min lärare var en pingstpastor*, det visste jag och när jag satt bland ungdomarna i publiken lyssnade jag intresserat på hur han applicerade vetenskap på bibelns skapelseberättelse. Dock tänkte jag aldrig för ett ögonblick att något av det var sant. Tvärtom tyckte jag det lät som ett omständigt sätt att beskriva något som evolutionen på ett enklare sätt redan förklarat.

Det var först 2010, när jag genom min syster Mary** började tänka i skeptiska banor, som jag insåg att han föreläste kreationism. Det ordet hade inte förekommit i min värld innan. Under årens lopp har jag sedan dess hört berättad hur sann astrologi är, hur akupunktur fungerar mot allt och hur man faktiskt kan tala med avlidna personer genom medium.

Det var först i de skeptiska kretsarna jag hörde talas om hot/cold reading, bluffmedicin som homeopati, faith healing, anti-science och mycket, mycket mera och däri fick en förklaring på allt det jag trots allt ändå varit skeptisk mot.

The Four Hoursemen står som mina förebilder som de gör för så många fler och jag uppmuntrar nya skeptiker att söka debatter, dokumentärer, böcker och Fantaktiska Möten för att ta del i deras kunskap. Carl Sagan spred budskapet om hur fantastiskt vårt universum är, hur makalöst inspirerande och gåshudsframbringande det är att beskåda vår värld. Precis som den är. I all sin ofullkomlighet. Hur värdefullt allt liv är då detta liv är det enda vi har.

Nu senast har Sam Harris tagit upp kampen mot religiösa fundamentalister som envis hävdar att vår moral bottnar i en gudomlig fadersfigur som straffar sina barn med hot om helvetiska eldar och evig tortyr. Religiösa människor som längtar tills världens förstörelse så de kan börja leva i den himmelska världen de påstår är så mycket bättre än denna. I the Moral Landscape vill Harris visa hur vetenskap kan axla manteln och att vår moral bottnar i en gemensam vilja att överleva och att vara lyckliga. Etik, medkänsla, vänskap och kärlek finns i oss alla. Och det är viktigt att vi stödjer varandra, vänner och främlingar, när det behövs.

Därför skär det i hjärtat när medium medvetet lurar sörjande människor som genom sin djupa sorg har sitt normala kritiska tänkande kompromissat. Jag hoppas att tillsammans med mina medskeptiker kunna sprida och informera hur viktigt det är med kritiskt tänkande och kanske förhindra att någons plånbok töms i hopp om att prata med mormor en sista gång.

I och med mitt möte med denna biologilärare på gymnasiet, fick jag en ny vän som snabbt kom med i min existerande lilla kompisgrupp. Det dröjde inte länge förrän hans kompisgrupp och min var integrerade med varandra och nya vänskapsband hade formats. Det som ger mig gåshud än i dag är att ur denna lilla grupp vänner fann två sin livs kärlek i varandra och två nya liv har sedan dess skapats, med ett tredje på väg. Det är som Richard Dawkins säger, det är ofantligt liten chans att just du blev du och jag blev jag och att just vi föddes utav alla dessa slumpmässiga händelser som anbringar vår existens. Ta vara på det. Vi får bara ett, fantastiskt men kort liv som tack vare vetenskapen har fördubblats på bara några hundra år.

 

just a pale blue dot

/Kaylee

* Jag skrev detta inlägg innan jag visste att min gamla lärare varit med i avsnitt 4 av vågmästarna. Var en ganska stor överraskning… ^^
** Mary är också skribent här på SkepchickSE ^^

Previous post

Skepticism är sexigt

Next post

Läkare/amatörskådespelare sökes.

kaylee

kaylee

Är en sjöman, piratimitatör, guide extraordinäre och blivande helikoptertekniker som seglandes tog sig ner till Australien och blev kvar där i två år. Backpackade från ställe till ställe, provade på allt som inte kunde göras i Sverige; delfinmatare, fyrhjulingsguide och fårklippare är några av mina tillkomna kunskaper. Men min största utmaning (och ära) är att få skriva för SkepchickSE.

6 Comments

  1. 17 February, 2011 at 13:20 —

    Jag har lyssnat på den där debatten i Vågmästarna tidigare, vad intressant att han varit din lärare!

    Jag måste bara fråga ifall synsätt påverkade hans undervisning? Enligt läroplanen måste han lära ut evolutionen. Märkte du av några avsteg? Förutom då du gick på hans föreläsningar utanför skolan alltså.

  2. 17 February, 2011 at 15:33 —

    Inte på något sätt lärde han ut, medvetet påtvingade eller proklamerade sin tro. Jag visste inte ens om hans alternativa världsbild förrän föreläsningen och där hamnade jag endast genom min egen nyfikenhet. ^^

  3. 17 February, 2011 at 16:03 —

    På vilket sätt märktes de kreationistiska tendenserna i undervisningen?

  4. 17 February, 2011 at 18:01 —

    Jag har haft samma lärare fast i naturkunskap. Jag hade heller ingen aning om hans tro förrän sista lektionen innan studenten, när betygen redan var satta. Då höll han en föreläsning om intelligent design och chockade mig ordentligt. För övrigt var han en mycket bra lärare!

  5. 17 February, 2011 at 22:47 —

    Bra blogginlägg. En fin beskrivning av början på en skeptisk resa. Något för andra att inspireras av.

  6. 19 February, 2011 at 14:16 —

    @annaklara; Håller med att han var en jättebra lärare och kul att höra att en annan av hans elever håller med! ^^

    @magnutron; Tack! ^^

Leave a reply