PseudovetenskapPsykologi

Scientologtest i rekrytering

Rekrytering är big business. Att anställa en människa är en stor investering och att se in i framtiden är förstås inte lätt, hur mycket än vissa företag påstår sig kunna göra just detta. Ett sånt är företaget Performia som erbjuder rekryteringstjänster som bygger på scientologi.

Bara häromdagen uppdagades att statligt ägda Telenor köpt tjänster av Performia. Enligt Dagbladet använder de sig bland annat av det “personlighetstest” som scientologerna använder i sin värvning av medlemmar. Ett test som garanterat visar att det är ganska mycket “fel” på dig och att du nog behöver gå lite scientologikurser för att bättra på din personlighet. Testet har bland annat gått under namnet “Oxford Capacity Analysis” – fast testet har ingenting med universitetet i Oxford att göra. Det bygger inte på etablerade psykologiska personlighetsegenskaper, som “big five“, utan på tio egna begrepp. Grejen med big fives egenskaper: extraversion, conscientiousness, openness, neuroticism & agreeableness är att de visat sig hyfsat stabila över tid. Många års forskning, från många källor, ligger till grund för detta psykologiska konstrukt. Ett test utvecklat av en person för scientologernas syften och som inte gått igenom någon vetenskaplig prövning är istället vad man får om man använder sig av deras test.

Ett exempel ur testet:

OCA-test, bild från atöm

59. Do you consider the modern prisons without bars system “doomed to failure”?”

på vilket man ska svara ja, nej eller kanske, och detta ska mäta ens “appreciativeness”. Som, i sammanhanget, bara är ett ord. Vad betyder det? Vilken teori är det kopplat till? Vad är normeringsgruppen för testet? Hur kommer det sig att de flesta ligger på under -90 på flera av skalorna (som går från -100 till 100)?

Min dom kring Performia i det här fallet handlar bara om vad de själva anger på sina hemsidor, där man ganska tydligt kan läsa att de bygger sin människosyn på scientologi. De påstår att du som ska rekrytera behöver “grundläggande kunskap om de lagar som faktiskt styr livet” och att man med deras intervjufrågor på 5-10 minuter kommer att med säkerhet kunna säga om en kandidat är bra för organisationen eller inte. Inga små ord!

Ingenstans hittar man något om hur de undersökt reliabiliteten i sina test, eller för vilka syften det är valitt och i så fall hur valitt. Istället trycker de på hur många tester som gjorts och att de kan testa om personen som svarar är reliabel. Jämfört med vad – det finns ju inget om normgrupp eller hur reliabel deras skalor visat sig vara på en sådan? Inte heller något om att de använder en etablerad skala för att mäta social önskvärdhet (att vilja framställa sig själv i god dager).

Kort sagt: det finns vetenskapliga metoder förankrade i psykologisk forskning om hur man mäter till exempel personlighet. Men inget av detta används hos det företag som Telenor valde att anlita. Istället har de metoder förankrade i en mans fria fantasier om “de lagar som faktiskt styr livet”. Det finns alla skäl att fortsatt rikta ett skeptiskt öga mot allt vad organisationer uppmanas köpa i fråga om rekrytering, ledarutveckling och hälsa.

Previous post

Jag hatar skeptikerrörelsen. Och feminismen.

Next post

Humanism > skepticism

gisela

gisela

12 Comments

  1. 14 February, 2011 at 14:00 —

    Jag har normer och rättningsmall för intresserade. Hunter Mabon, grundaren av Psykologiförlaget, skriver bland annat så här i sin bok om arbetspsykologisk testning:

    På 50-talet utvecklade Hubbard, mer känd som grundaren av Scientologikyrkan, ett personlighetstest som fick namnet Oxford Capacity Analysis Test (OCA). Testet kan laddas ned från Internet men det går inte att få fram information om begreppsapparaten bakom testet eller några psykometriska data och testet har aldrig varit föremål för extern vetenskaplig granskning. Det är okänt i den psykologiska litteraturen och nämns inte i någon av de etablerade referensböckerna om testning.

    Oxford Capacity Analysis Test, som på svenska kallas U-test, är ett traditionellt självskattningsformulär bestående av 200 item som utvärderas i termer av tio dimensioner. Ett i princip identiskt test marknadsförs under namnet Silhouet. Itemen skiljer sig i flera avseenden från dem som finns i andra arbetspsykologiska personlighetstest. Många förefaller ha ett kliniskt syfte, det vill saga i första hand vara konstruerade för att utifrån helt empiriska utgångspunkter identifiera människor med lindriga eller kanske allvarligare psykiska störningar. Dessa item är ofta personligt inträngande på ett sätt som känns främmande för testning i arbetspsykologiska sammanhang. Vidare speglar vissa av dem värderingar som redan på 50-talet hade tett sig förlegade. Vi får hoppas att en del frågor från 1992 års upplaga rensats ut, inte minst av diskrimineringsskäl. Jag vet till exempel inte vilken karriär som en aspirant som instämmer i påståendet ”Är du för åtskillnad på grund av hudfärg och klasskillnad?” skulle sikta på i det moderna svenska arbetslivet. Många av frågorna vittnar också om att upphovsmannen har bristfälliga insikter i hur man formulerar entydiga frågor. De är konstruerade med flera olika bisatser, där man lätt kan instämma i vissa delar och ta avstånd från andra. Detta i förening med otympliga svenska översättningar gör många av itemen mer eller mindre obegripliga, till exempel: ”Är du ganska ointresserad av att bibehålla värdigheten hos ditt arbete eller position i livet?” De tio dimensioner som används för att utvärdera svaren har dessutom endast perifer beröring med traditionella personlighetsdimensioner och utgör egentligen en blandning av egenskaper och situationsbeteenden. Personlighetsdimensioner som till exempel ”Orsakande ansvar” och ”Korrekt bedömning” har än så länge inte vunnit något gehör utanför Hubbards föreställningsvärld.
    I många år användes Oxford Capacity Analysis svenska varianter i huvudsak inom Scientologirörelsen. I Sverige fick man testet i brevlådan, i tunnelbanan eller genom representanter för Scientologikyrkan, som delade ut dem på gatan utanför rörelsens lokaler i centrala Stockholm. De som fyllde i och skickade eller lämnade in sina svar belönades med en datoriserad tolkning av resultaten.
    Även om Scientologikyrkan förnekar detta, förefaller det som om den huvudsakliga användningen för testet var att hitta nya anhängare och i första hand att förmå bräckliga människor att anmäla sig till den serie mycket dyra kurser som utgör Scientologins väg mot högre insikt. Det kan inte förnekas att en respondent som instämmer i påståendet: ”Tycks livet vara ganska vagt och overkligt för dig?” mycket väl kan vara i behov av någon form av psykiatrisk hjälp, men huruvida Scientologins kurser är basta hjälpmedlet är mer omstritt.
    Det förefaller som om affärsman tillhörande Scientologirörelsen började använda U-test för att rekrytera egen ”troende” arbetskraft, men metoden har spritt sig utanför rörelsen och har fått en relativt stor spridning i det ovriga näringslivet. Trots en serie mycket kritiska tidningsartiklar och TV-program i Sverige har metoden fortsatt att spridas, ibland med namnbyten som till Silhouet, antagligen för att försvåra igenkännandet. Testleverantörerna själva tillstår att de tillhör Scientologikyrkan men hävdar att de agerar helt fristående som enskilda affärsmän. Så sent som 1998 konstaterade Personal & Ledarskap (Personal &. Ledarskap, nr 6 & 7) att Silhouet (nu i form av ett ”stresstest”) distribuerades gratis i Scientologikyrkans lokaler i Stockholm. En uppföljningsartikel där testleverantörerna berättade om metodens reliabilitet och validitet fick professor Bertil Mårdberg att konstatera att uppgifterna i bästa fall var obegripliga och i sämsta fall nonsens. Testleverantörerna hävdar bland annat att testet har en validitet på 0,96, vilket tyder på att de inte förstår frågeställningen.
    Det är viktigt att framhålla att U-man/Silhouet förkastas som arbetspsykologiskt personlighetstest inte för att det har vissa band till Scientologin, utan för att det vid extern granskning förefaller vara ett undermåligt mätinstrument; språkligt, begreppsmässigt och psykometriskt.

  2. 14 February, 2011 at 15:48 —

    Mycket intressant läsning! Hade inte hört om detta. Hoppas på fler avslöjanden framöver.

    Och när jag har en halvtimme över ska jag absolut läsa cultinfo’s kommentar också. 😀

  3. 14 February, 2011 at 16:37 —

    Ursäkta det långa inlägget. Ska inte upprepas. 🙂

    • 14 February, 2011 at 16:45 —

      Jo cultinfo! Upprepa gärna, det var en väldigt intressant läsning! 🙂

    • 14 February, 2011 at 16:50 —

      Nej men ta det inte så! Det var inte menat som en diss. Skriv på för sjutton gubbar, det är bara roligt.

      • 14 February, 2011 at 17:11 —

        Jag tog det inte så allvarligt, men tyckte själv att det var lite långt egentligen. Blir alltid lite carried away när mitt specialområde kommer upp.

  4. 14 February, 2011 at 16:44 —

    Enligt den norska artikeln verkade inte Telenor känna till att det finns en koppling mellan Performia och scientologerna. Performias egen ägare nekar till detta i artikeln men det finns som du sade starka bevis som pekar på det. Bland annat, efter att själv bara gjort en snabb koll på deras egen hemsida under Trademark och Copyright läser man följande:

    “Copyright © 1978, 1991, 2006 L. Ron Hubbard Library.”

    Det ger ju helt klart en viss stöt i riktningen mot scientologin.

    Det som är bra är att Telenor “er i gang med å utvikle sitt eget tilsvarende verktøy, og at avtalen med Performia derfor ikke vil bli videreført når programmet er ferdigutviklet.”

    Men tills dess är det fruktansvärt att det dem valt att använda visat sig vara en scientologisk verksamhet.

  5. 15 February, 2011 at 15:29 —

    You rule som vanligt, Håkan!

  6. 15 February, 2011 at 21:15 —

    En ansvarsfull människa enligt OCA-testet:

    Du föredrar en beslutsfattande ställning, du tänker på din hälsa, du sjunger och visslar ofta för nöjes skull, du tror inte att det finns andra människor som är fientligt inställda till dig och motarbetar dig, du är inte rädd för något, du håller sig à jour med det som händer i världen, du har stenkoll på saker som du lånat ut till vänner, du hälsar översvallande på andra människor, du skruvar inte upp volymen på dina känslor bara för skojs skull, du sover gott, du avsäger dig inte ansvar på grund av att du tvivlar på din egen förmåga, du får aldrig känslan av att du pratar för mycket, du kan bli mäkta entusiastisk över små enkla ting, du är mer pratsam än dina kollegor, du kan lätt acceptera ett nederlag utan att behöva svälja förtreten, du ser till de positiva egenskaperna hos andra människor och pratar sällan nedlåtande om dem, du kan lita till att du fattar korrekta beslut även i starkt känslomässiga situationer, du vågar gambla lite utan att känna alltför stor oro, du har högre tankar om din kapacitet än vad dina vänner har och du är aldrig ledsen eller nedstämd utan orsak.
    En länk till den gamla versionen av testet med manual och normer finns här:
    http://forums.whyweprotest.net/threads/scientologys-iq-test-and-oca-test-personality-test.37522/

    • 15 February, 2011 at 21:24 —

      Jag skulle vilja träffa någon som faller in på den beskrivningen.. Får leta ett tag.

      cultinfo, du är far till några av mina kusiner. Tänkte bara få det ur vägen.

  7. 15 February, 2011 at 21:37 —

    Ja, nu ser jag ju det Kul. Du är lite lik din far.

  8. 15 February, 2011 at 22:32 —

    Fel av mig, blandade ihop versionerna av testerna. Man blir inte klokare för det men rätt ska vara rätt. En ansvarsfull människa enligt OCA-testet:

    Du låter dig inte påverkas i dina beslut av dina personliga inställning till en person, vare sig du tycker om denne eller inte, du är intresserad av andras göranden, du har lätt att intressera dig för andras samtal, du fattar inte beslut förrän du sett till för- och nackdelar, du tror aldrig att andra tittar på dig eller pratar om dig om de inte verkligen gör det, du tycker det är lätt att vara opartisk, du tror aldrig att föreläsaren pratar direkt till dig eller om dig, du är inte svartsjuk av dig, du har inga ömma punkter, du är vetenskaplig i ditt tänkande, ditt omdöme påverkas inte av din utbildning, dina erfarenheter eller yrke, du låter inte personliga intressen styra ditt omdöme, du har lätt att se saker ur den andres synvinkel, du röstar inte rutinmässigt på samma parti utan studerar frågorna och kandidaterna inför varje val, du har inga problem att ta kritik, du kan lita till att du fattar korrekta beslut även i starkt känslomässiga situationer, i ett gräl har du lätt att förstå varför den andre inte kan se din sida av saken, du är inte mer överseende med dina vänner du dömer alla likadant.

Leave a reply